Sida 44
- 38 -
(kunde skrifvas glass), grace, race (1. ras).
Anm. I en stor mängd franska låneord på -ce tecknas fi-ljudet numera vanligen med s, t. ex. allians, annons, arrogans, assistans, assurans, avans, balans, brons, elegans, fajans, finans, grimas, instans, intelligens, kom.mers, konferens, konvenans, monstrans, notis, novis (novice), nyans, obser-vans, ordonnans, provins, renässans, rom,ans, seans (seancé), substans, survivans, tolerans, vakans.
4. Med a. i åtskilliga namn, bl. a. Zuleima, Zakarias,Z achris-son, Zander, Zetterstedt, Zetter-wall, Zebaot (1. Sebaot), Zeus (Zevs), Inez, Afzelius, Berzelius, Gortez, Franzén, Retzius, Rietz (läs »rits»); Leipzig, Lützen; b. i några låneord: zékin, zelot, zenit, zibetkatt, zigenare, zink, zodiak, zon, zoologi, zuav(zouav), amazon, azur, bazar (1. basar), gazett, lazaron, rapunzel, tazett.
Anm. Bisarr (jbizarr),duodes, gasell, hasard, horisont, horison-tel, lasarett, magasin, masurka (mazurka), sebra, sefir, sicksack (i st. f. »zig-zag»), sirat, sobel (1. sàbel) skrifvas numera af de fleste med s.
Ö. Med æ i Xantippa, Xeno-fon, Xerxes, xylograf. I dessa ord uttala somliga x som ks.
6. Med sc i bl. a. scen, sceneri, scenisk, discipel, disciplin, obscen och scepter. De fyra sistnämnda uttalas af somliga med sje-ljud. Någia skrifva derför diskipel, diskiplin,obsken,skepter. Jfr Sje (85. 11).
7. 'I några ord höres ett efter
