Sida 28
terrorism,
ters,
terserol,
tersett {terzett),
tertian,
tertiär,
terzin,
testamente,
testator,
testikel,
testimonium,
tetrameter,
teætil,
textur,
toalett,
traktamente,
trassent,
travers,
triennium,
triolett.
tuberkel, tumlett, • turnikett, universum, vedett, ventil, verb, vers, versal, version,
verst (jfr värst,
af värre), vertikal, verv, vesper, vestal, vestibyl, vfnjett (vignett), violett
m. fl.
Anm. 1. Några af de i styckena a—i uppräknade orden skrifvas med e af tvà eller flere anledningar.
Anm. 2. J!-ljndet tecknas med æ i åtskilliga namn, i synnerhet danska, norska, latinska och grekiska, äfvensom i enstaka främmande ord, t. ex. Fàhræus, Hæffner, Hceggström, Læstadius, Næser, Ræder, Wcern, ^schy' lus, Cæsar, Mæcenas, JErö, æra (tidräkning, jfr ära, heder), æra-rium skattkammare, qvæstor, — Utom i familjenamn återgifves dansk-norskt ce i svenskan vanligen med ä. — I Chytræus, Cygnæus, Gumælis, Koræn och flere dylika uttalas æ som e.
Anm. 3. Om æ i »adæqvat», »dæmon», »^gypten» m. fl. d. se E (7, Anm. 4).
Anm. 4. æ (æ) bör väl skiljas från ae, i t. ex. Claes, i hvilken
senare förbindelse e ofta står endast gom tecken för att a är långt.
Anm. ö. I enstaka låneord bibehållas ai, é, e och 2 såsom tecken för ä-ljud, t. ex. air, ale (utt. »äl»), connaissance (1. kon-nässans), lady, liaison, bete, tete-à-tete, arter (men arteriel), bar-rier, belveder, chimèr, galer, ka-lorifèr, karrier, minister {mini-steriel), misèr (miserabel), mystèr (mysteriös), premier (jfr premier, af premium),
14, Ö-ljudet tecknas i svenska ord med ö, t. ex. börd, föra, hög.
Anm. 1. Ordformerna/önsier, körsbär och löfkoja äro lämpligare och numera vanligare än »fenster», »kersbär» och »lefkoja».
Anm. 2. Vid sidan af norrön (Fornn. »norræn») förekommer norr än (Nyisl. »norræn»), i bet. fornnordisk.
Anm. 3. Några skrifva vid-löftig (jfr T. Jweitläufig») i st. f. det vanliga vidlyftig.
Anm. 4. »I sönder» (»några i sönder») är oriktigt. Det bör heta i sänder.
Anm. 5. Om»föbuseri»,»fönix», »ökonomi» o. d. se E (7. Anm. 4).
Anm. 6. I främmande ord betecknas ö-ljudet äfven på andra sätt.
1. I norska och danska familjenamn förekommer 0 såsom tecken för ö, t. ex. Begh, Orsted, Ost-gaard. I svensk skrift återgifves dock detta tecken ofta med ö.
2. I åtskilliga namn samt i några franska låneord står exi såsom tecken fÖr ö. t. ex. Heur-
