Sida 94
— 88 -
i plur. formen oæhufvuden jämte 'höfderiy best. f. oæhufvuden och 'höfdena, Hvardagsformen »huf-ven», af »hufve», heter regelmässigt i best. f. »hufvena».
Anm. 2. I talspråket, på många orter, och någon gång i skrift förekomma »badena», »bar-nena», »bena» (»ha märg i bena»), »bordena», »glasena», »hemmana», »homena», »kornena», »språkena», »tygena», »äggena» m. il. d. Ifrågavarande former bildas i analogi med bina, knäna, rikena o. s. v., som dock tillhöra en annan deklination. I vårdadt språk böra de undvikas. Jfr Äydqvist, Sv. spr. 1. 4. 415.
C. Några appellativa subst. antaga ingen slutartikel, nämligen
a. abstrakta ord på kort -an, t. ex. diktan, traktan (deremot altanen, platanen);
b. några subst. på obetonadt -en, t. ex. glafven, lekamen (jfr A. 1. Anm. 5);
c. främmande ord på -U8, t. ex. kasus, medikus, numerus.
Anm. Några ord få slutartikel i plur., men icke i sing., t. ex. fröknarna, ordnarna, af fröken, orden,
11. Familjenamn hafva i regeln icke slutartikel i sing. I nyare skrift är det endast några enstafviga samt åtskilliga tvåstafviga på -e (företrädesvis historiska namn), som förekomma i bestämd form, bl. a. Görtzen, och Sturen, I äldre böcker der-
emot finner man flere andra sådana, t. ex. Anckarströmmen, Lilliebjelken, Rennerfelten, äfven i skriftlig framställning. I talspråket få enstafviga namn ofta slutartikel, t. ex. Almen, Eken, Holmen,
I plur. visa sig familjenamn ofta med slutartikel, dock, utom några historiska namn, endast i hvardagsspråket. Sammansättningsdelar, som äro neutra, böjas dervid som mask., och olämpliga omljud undvikas. Ex. Bar-fothama, Carlsönema, Ehren-svärdarna, Gyllenstiernornct, Hil-debrandarna (Hildebrändema), Sturarna, Sävama, Tegnérama, Tömebladhama. I ord på obetonadt -en bortfaller detta i plur., t. ex. Sprengtportama (sing. Sprengtporten), Tersme-darna (sing. Tersmeden),
IS. I yrkes-, ämbets-, stånds-och bördstitlar nyttjas slutartikel i följande fall.
1. Då titeln förekommer ensam i st. f. tilltalsord. Ex. Hvad säger arkivarien {doktorn, kamrem, öfver sten) om saken f Har generalen bevistat något fältslag f Skall kyrkoherden predika juldagen f
ünd. Följande titlar användas i nämnda fall utan artikel.
ö. De som föregås af genitiver {eders, ers). Ex. Ers majestät har blott att befalla!
b. Främmande ord pà -n med tonvigt på slutstafvelsen samt latinska på -us {baron.
•) I hnfvndsaklig öfverensstammelse med J, A, Aurén, Svensk spr&klara. 2:dr8 nppl, 1880. S. 75 o. f.
