Sida 3
Uppränningen till föreliggande skrift ingår i en 1882 offentliggjord uppslagsbok, men utgafs då ock, med några smärre ändringar, i en särskild upplaga.
Af allmänheten och den offentliga kritiken mottogs mitt lilla arbete med så stor välvilja, att jag deri fann en kraftig maning att fortgå i den gifna riktningen. Också har jag ända sedan hösten 1883 användt de flesta af mina lediga stunder på att förbättra och utvidga detsamma. Dervid har jag ock låtit mig angeläget vara att draga fördel af de anmärkningar, som offentligen och enskildt blifvit gjorda mot nämnda utkast.
Trägna tjenstegöromål samt ämnets grannlaga beskaffenhet och arbetets plan, hvilka senare nödgat mig att flerstädes gå obanade vägar och stödja mig blott på egna undersökningar, äro orsakerna till att denna upplaga först nu kan offentliggöras.
I anledning af en vid första upplagan framställd erinran att läsaren der »i mer än ett brydsamt fall» förgäfves söker regler och råd ber jag få nämna, att mitt arbete icke häller i denna sin utvidgade form gör anspråk på att vara någonting annat än ett bidrag till läran om »svenska språkets rykt och riktighet». Jag har för öfrigt mi endast kunnat använda en del af mina samlingar rörande svensk grammatik, stilistik och lexikografi. Särskildt önskar jag framhålla, att de här och der inströdda upplysningarna om vårt fornspråk och vissa främmande tungomål samt ordlistorna i 141, 144 och 148 styckena m. m. icke vilja anses för mer än antydningar om och uppslag till någonting bättre af samma slag. Emellertid har jag sökt att företrädesvis lemna sådana anvisningar och råd, som jag funnit vara behöfliga för flertalet af den bildade allmänheten.
Vidkommande rättstafningsreglerna må, af förekommen anledning, nämnas, att jag redan 1870 principielt anslöt mig till ljudenlighetsgrundsatsen, hvilken jag sedan dess aldrig öfvergifvit, och tillika, att jag anser mycken försigtighet böra iakttagas vid den
