Sida 86

- 80 -

och klämmer inom parentes. Stundom kan man genom »det vill säga» (d. v. s.), »det är» {d. ä.), »nämligen» e. n. d. framför det parentetiska tillägget undvika parentes i parentes. Ex. P. L = pastor lod (ställets, d, v. s. pastoratets, kyrkoherde).

Anm. 5. Hvad som står inom inneslutningstecken bör läsas med annan ton än den kringstående texten.

Anm. 6. Utom i de fall, då in-neslutningstecknen närmast motsvara kommata, böra de ej inverka på interpunktionen i öfrigt. Man får t. ex. icke sätta komma mellan inneslutningstecken och det ord, till hvilket det parentetiska tillägget hör. Ex. Här i staden gästar en främling — till nationaliteten är han engelsman —, hvars älskvärdhet gör starkt intryck på alla. De båda fältherrarna — hvilka för öfrigt ej kunna jämföras — dogo samma år. Felaktigt är följande: »Vid Bogesund, (nu Ulricehamn) stod ett slag 1520».

Anm. 7. Med inneslutningstecken bör i vanlig skrift sparsamhet iakttagas.

Jff Tankstreck. 60. Tankstreck.

A. Enkelt tankstreck (—) sättes

1. Då slutet af ett yttrande afsigtligt utelemnas. Ex. Jag skall infinna mig, om —. I detta fall nyttjas stundom två eller flere tankstreck eller flere punkter. Jfr Pankt (53. 5.)

2. Framför ord, som äro ämnade att innehålla någonting öf-

verraskande, och stundom framför starka uttryck. Ex. »Befriaren kom: det var — döden». Sanningen må fram, fast den är bitter: karlen är^^en usling.

3. I dialoger, när man ej utsätter de talande personernas namn, titel eller motsvarande pronomen jämte anföringsord. Ex.

— Hvad vill du?

— Endast göra en fråga.

— Gör den, och jag skall svara derpå, om jag kan.

4. Stundom framför tvära öf-vergångar i satsbyggnaden (ana-koluter). Ex. Då saken är af så ringa vigt och då alla dina vänner råda dig att förlikas med din motpart — hvarför då fortsätta processen f — I detta fall kan dock äfven komma nyttjas.

5. Inuti stycken för att förmedla öfvergångar mellan vigti-gare af delningar, när man af en eller annan orsak, t. ex. biistande utrymme, ej kan eller vill börja ny rad.

6. Framför ord eller ordförbindelser, som innehålla en sammanfattning af flere olika satsdelar eller satser. Ex. Föräldrar, syskon, vänner, kamrater — alla öfver gaf han.* Att han arbetar flitigt, att han är sparsam, att han afhåller sig från starka drycker — detta är godt och väl; men han är opålitlig, och det skämmer allt. — Åfven i dylika fall kan sättas komma.

7. Emellan siffror, när man vill beteckna ett ungefärligt tal eller en begränsning. Ex. 6'— tusen (= 6 till 8 tusen eller 6

Skannad sida 86