Sida 156
- 150 -
ende tyckas gifva vid handen, att följande regel skulle kunna uppställas: Dativen måste bibehållas, när den har eller ofta plägar ha preposition framför sig och när predikatsverbet är sammansatt med åty för eller till, men kan, åtminstone i åtskilliga fall, utan större olägenhet förvandlas till subjektsnominativ och sättas i början af satsen, när den i aktiva satser icke brukar hafva preposition eller verbet icke har nyssnämnda egenskap.
Om dessa iakttagelser äro riktiga, borde alltså Man uppdrog åt A. och B, att justera protokollet nödvändigt förbytas till Åt A. och B. uppdrogs att justera protokollet (icke »A., och B. uppdrogos att...»). På samma sätt: Tidningarna tillställdes honom (icke »Han tillställdes tidningarna») och Ett pris tilldelades honom (icke »Han tilldelades ett pris»). De gamle byggde ett tempel åt sanningen skulle motsvara: Af de gamle byggdes ett tempel åt sanningen 1. Åt sanningen byggdes af de gamle ett tempel (icke »Sanningen byggdes ett tempel .. .»). Deremot: Honom beviljades afsked 1. Han beviljades afsked; Rustnin gen afkläddes honom 1. Han afkläd-des sin rustning (De a/klädde honom hans 7*ustning); Åt barnen bör egnas tillsyn 1. Barnen böra egnas tillsyn; En professorsplats erbjöds honom 1. Han erbjöds en professorsplats; Böter ådömdes honom 1. Han ådömdes böter; En klocka har blifvit honom från-stulen 1. Han har blifvit frånstu-
len . . .; Det har bjudits honom tio kronor 1. Han han blifvit bjuden tio kronor.
I svårare fall är det alltid bäst att välja andra uttryck. I st. f. Han (Honom) bereddes tillfälle att studera kan man säga Man beredde (skaffade) honom ... o. s. v. — Sådana vändningar som »Nya bröst isättas gamla skjortor» äro naturligtvis felaktiga, enär den motsvarande aktiva konstruktionen är Sätta nya bröst i o. s. v.
180. Adverb.
1. Man bör noga skilja mellan å ena sidan här, häraf, härefter, härigenom, härin, härmed, härmedelst samt hit, hitin, hittills, hitåt o. s. v. och å den andra der, deraf, derefter, deHgenom, derin, dermed, dermedelst samt dit, ditin, dittills, ditåt, liksom mellan bort, fram, förr, hem, hvart, in, ner, upp, ut och borta, framme, förut, hemma, hvar, inne, nere, uppe, ute o. d. Ex. Herr Z. kom till Sverige 1870, och här uppehöll han sig i tio år. Stockholmaren B. begaf sig till Bom, och der (icke »här») vistades han en lång tid. Han har varit borta, men kommit hem. Kellgren riktade vår litteratur med skaldestycken af dittills här osedd skönhet. Jfr bortgång o. bortovaro (bortavaro), infatta o. innefatta, inbära o. innebära, utlemna o. utelemna m. fl. d. I öfverensstämmelse dermed skrifve man innebyggare och innevånare (icke »inbyggare», »invånare», T. »einwohner»).
