Sida 188
utmed o. ut med,
välkänd o. väl känd,
öfverallt o. öfver allt,
öfverhufvud o. öfver hufvud,
öfverända o. öfver ända(-e) o. d.
Anm. 4. Om sammanskrifning och särskrifning af räkneord se 94. 16.
Anm. 6. Särskildt omnämnande i detta sammanhang förtjenar genitiven heders, hvilken någon gång nyttjas såsom fristående förstärkningsord, t. ex. »Heders magister (= hederlige magister), hvad är det jag hör?» (Wennerberg), till skillnad från hedersmagister, person som utan föreskrifna lärdomsprof kreerats till magister. På samma sätt ganska ofta heders bror, heders vän o. s. v., i stället för hedersbror, hedersvän o. s. v. För öfrigt alltid hedersborgare, -doktor, -gubbe, -knyffel, -känsla, -man, -post, -skänk, -tecken, -titel, -vakt o. s. v. i ett ord. — Fru Lenngren talar om »hedersmågen, herr kaplan i Våla».
Anm. 6. Genom är dels fristående preposition (genom dörren, genom en händelse), dels bildar det, med subst., adj. och verb, en stor mängd sammansättningar (genomfart, genomvåt, genomsöka), och dels nyttjas det, adverbielt och fristående, framför vissa adjektiv och adverb såsom förstärkningsord (genom beskedlig, genom hederlig eller genomhederlig, genom snäll, genom väl o. s. v.).
Anm. 7. Orden botanices, eloqventie, estetices, etices, exegeseos, farmacie, filologie, filosofie, juris, kirurgie, mateseos, medicine, musices, poeseos, politices, teologie o. d. (se 87. h., Anm. 3., och 87. n.) böra naturligtvis icke, såsom ibland sker, sammanskrifvas med andra ord.
Anm. 8. Vissa ordsammanställningar äro af den art, att delarna lämpligast förenas genom bindetecken, t. ex. för-bud (jfr förbud o. förebud), för-ut (jfr förut), kryp-in, mellan-fyra-ögon, ref-orm, titt-in, titt-ut, träl-år.
Anm. 9. Ej sällan finnes bindetecken der intet skäl till sammanskrifning är för handen (»Hotell-Solen», »Qvarteret-Elefanten» o. d.).
141. Om ordens användning och betydelser.
1. I äldre skrifter finner man ganska många ord nyttjade i annan mening än den nu vanliga äfvensom åtskilliga nu obrukliga ord. Nedanstående förteckning upptager några sådana ord jämte uppgifter om äldre, i våra dagar ovanliga betydelser.
Afla, förvärfva. Afträdelse, affall, afvikelse. Anamma, emottaga, upptaga. Anseende, utseende, yttre skick; sken (»gifva sig anseende af»); afseende (»utan anseende till personen»). Antaga, emottaga. Arg, dålig, elak, ond. Arghet, elakhet, ondska. Bedraga, öfverdraga, kläda. Beklaga, anklaga. Berykta, sätta i vanrykte. Beskrifven (lag), vederbörligen stiftad och kungjord (lag). Besynnerlig, särskild, speciel. Bur, rum, kammare (jfr
