Sida 233
är att inleda uppsatser, afhand-lingar eller stycken med en eller några långa meningar och sedan nyttja korta.
Särskildt är det af vigt att skrifva korta perioder i sådant, som är. ämnadt att föredragas med hög röst.
3. Äfven mellan satsdelar af samma slag bör,såvidt möjligt är, jämnmått finnas, så att t. ex. icke det ena ordet har alltför många och det andra inga eller för få bestämningar. I synnerhet bör man undvika att låta satsdelar med (längre) bestämningar föregå andra satsdelar af samma slag utan bestämningar. Fel i sistnämnda afseende orsaka derjämte lätt nog dubbelmening. I st. f. »Ett i hög grad svul-stigt språk, med en trängsel af konstlade bilder och ordlekar, känslosamhet och sinlighet, voro utmärkande drag hos Marinos diktarskola» skrifve man: Känslosamhet och sinlighet samt ett i hög grad svulstigt språk, med en trängsel af konstlade bilder och ordlekar, voro utmärkande drag hos Marinos diktarskola.
148. Om framställningens skönhet.
1. Välljudet lider af ordformer med många olikartade konsonantljud, t. ex. »frälsts», »punkts», »skrifts», genom vissa slags vokalmöten {hiätus), t. ex. »sky ytterligheter», »o Oxenstjerna», och hårda konsonantmöten, t. ex. »spotskt skryt», »ytterst sträf-sam».
Man undvike äfven att låta samma bokstaf, boktafsförbin-
delse eller ord upprepas på ett för välljudet storande sätt. Ex. »Festen firades först efter fyra års förlopp» {Det dröjde fyra år, innan festen hölls e. d.). »I raseri rusade ryttaren mot rust-hållaren» {Som en ursinnig störtade ryttaren mot rusthållaren). »Robert har röjt ett för allt skönt och sant öppet och känsligt sinne» {Om R. vet man, att han har ett sinne, som är öppet för allt hvad skönt och sant heter e. n.d.). »Verkligen märkvärdig» {i sanning märkvärdig, verkligen förunderlig e. d.). »Det var för aUtid förbi med alla Alfreds allvarliga föresatser» {Med alla de goda föresatser Alfred hyst var det förbi, och det för beständigt). »Studeranden Andersson utöfvade ett välgörande inflytande på sina medresande» {Studenten {^gymnasisten, [-skolynglingen']-] {+skol- ynglingen']+} A. utöfvade ett godt inflytande på sina reskamrater). »De granskade graniten på det noggrannaste» {De undersökte graniten på det omsorgs fullaste). »Talmännen samt samtliga {och alla) riksdagsmännen voro samlade». »Om det blir omslag i vädret om söndag, så . . .» (/ fall det blir omslag i vädret nästa söndag, så . ..). »Elias Lönnrots namn är högt värderadt i Finland, och det är kändt ocb högt skattadt äfven utanför Finland» (.. . utanför dess gränser). »Ofta händer det, det oaktadt, att . . .» {Det oaktadt händer ofta, att.. .). »Det är säkert, att att kunna skrifva har sina fördelar» {Att kunna skrifva har
