Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning

Originalsida 181
Originalsida 181
Originalsida 180
Originalsida 181
180–181

Sida 181

Talisman

af smörersättningsämnet margarin (se d. o.). — 2. Af flera träds frukter erhålles s. k. vegetabilisk talg. De mest bekanta "talgträden" äro Ostindiens Vateria indica L. (Elæocarpus Retz., "oljefruktträdet") af nat. fam. Dipterocarpaceæ Blume, hvars frön genom utkokning ge "talg" (malajernas "piney dammar"), använd till klart lysande och tillika välluktande ljus; Sapium sebiferum l. Stilingia sebifera Mich., nat. fam. Euphorbiaceæ, som urspr. tillhör Kina, men numera träffas äfven i Ost- och Västindien och Nord-Amerikas förenta stater (se Sapium), Pentadesma butyracea Don (nat. fam. Guttiferæ Juss.) i Sierra Leone (engelsmännens butter- l. tallowtree, "smörl. talgträd"), hvars frukter innehålla ett gulaktigt, något terpentinsmakande fett, som till konsistensen står närmare smör än talg, samt Myristica sebifera Sw., hvars frukter, "talgmuskotnötter", genom kokning lämna ett slags till ljus användbar talg. O. T. S. (C. G. S.)

Talgkörtlar, histol. Se Hud, sp. 1197.

Talgljus. Se Ljustillverkning, sp. 912.

Talgoxen, Talgmesen, zool. Se Mesarna, sp. 205.

Talgsjöen, ett stycke af öppna hafvet mellan Kristiansund och ön Tusteren i n. ö., Romsdals amt, Norge. K. V. H.

Talgträdet, bot. Se Sapium. Jfr Talg.

Talgö, en 4,07 kvkm. stor, kal ö i Boknfjorden, n. om Stavanger, Norge. 128 inv. (1910). T. (fno. Tolga l. Gaute-Tolga) var på 1200-talet säte för den mäktige lendermannen Gaute Erlingssön af den gamla Tolga-ätten. Då denna dog ut omkr. 1370, tillföll ön den däri ingifta Hestbö-släkten. 1451 såldes ön till riksrådet, höfvitsmannen på Bergenhus, riddaren Olav Nilssön till Tolga, hvilken 1455 mördades af hanseaterna i Bergen. K. V. H.

Talhagummi, bot., ett slags gummi, äfven kalladt suakgummi, som erhålles af Acacia stenocarpa, inhemsk i Nubien och Abessinien.

Taliani, Emidio, italiensk kardinal och påflig diplomat, f. 18 april 1838, d. 24 aug. 1907 i Montegallo, var 1875—80 vid nuntiaturen i Paris och innehade 1896—1903 den viktiga posten som nuntie i Wien. Han blef i juni 1903 kardinal vid Leo XIII:s sista kardinalsutnämningar. Hj. H—t.

Talidj. Se Talisch.

Talienwan, en öppen vik l. redd på östra sidan af Liau-tung-halfön, utarrenderades 1898 jämte Port Arthur på 25 år af Kina till Ryssland, som vid vikens västra sida (Port Victoria) anlade staden Dalnij (jap. Dairen l. Tairen), men ryssarna afträdde arrendet till Japan i freden i Portsmouth 1905, och det har nu förlängts på 99 år. Som ständigt isfritt har T. företräde framför Niu-tschwang, hvilket ligger närmare produktionsoch konsumtionsområdet i Mandschuriet. T. har järnvägsförbindelse med Niu-tschwang och Peking och medelbart med Europa. T. var mötesplats för engelska flottan under kriget med Kina 1860, hvaraf namnen Port Victoria och Port Arthur.

Taliessin, kymrisk bard på 500-talet. Många mystiska sägner om T. voro gängse, och en mängd sånger tillskrefs honom på 1100-talet. En samling dikter, som kallats "Book of T.", har tillskrifvits T., men är till stor del af senare ursprung.

Talifu, stad i kinesiska prov. Junnan, 3 km. v. om sjön Tali, vid foten af en hög bergskedja, 2,130 m. ö. h. 23,000 inv. (enl. Gill 1877). Staden är omgifven af en 7 km. lång mur och har ett i strategiskt hänseende mycket starkt läge. 1857—73 var den de upproriske muhammedanernas hufvudstad. I närheten brytes en synnerligen vacker, mångfärgad marmor.

Ta‘lik, en arabisk skriftform. Se Neschi.

Talinum Adans., bot., ett släkte af örter och halfbuskar, hörande till fam. Portulacaceæ med omkr. 15 arter i tropiska och subtropiska länder. Den brasilianska T. patens används som spenat. G. L—m.

Talio, lat., fr. talion [taliå'], vedergällning med lika för lika, talionsrätt. Se Jus 45.

Talipotpalmen, bot. Se Corypha.

Talisch (Talidj), sydvästra kuststräckan vid Kaspiska hafvet, till större delen ingående i kretsen Lenkoran (ryska guv. Baku), till en mindre del i persiska prov. Gilan, slättland i ö., bergland i v., bildande öfvergång till de höga kedjorna Karadag och Savalan (T.-alperna) med topparna Mara-jurt (2,507 m.) och Kula-tasch (2,212 m.). Invånarna äro ett ariskt folk; om deras språk se Talischi. T. var förr ett persiskt kanat och införlifvades 1812 med Ryssland. (Wbg.)

Talischi är språket i landskapet Talisch vid kusten af Kaspiska hafvet med hufvudorten Lenkoran. Talischi bildar jämte mazandarani (jfr Masenderan), gilaki, tat och samnani den kaspiska dialektgruppen bland de nypersiska folkspråken. Det talas ej blott i det under ryskt välde stående kustlandskapet, utan äfven på persiskt område, såsom i bergsdistriktet Karadag på högra stranden af Aras. Jfr Geiger, "Grundriss der iranischen philologie" (1895—1901) I, 2, 346 f. K. F. J.

Talisman (sp., af arab. telsam, plur. telsaman, magiskt tecken), sten eller metallföremål med inristade magiska figurer eller bokstäfver, åt hvilka särskilda egenskaper tillskrifvas alltefter den konstellation, under hvilken de äro graverade; på kroppen buren trollbild, skyddsbild. Hos många folk brukar man talismaner i tro, att de föra lycka med sig och särskildt ega en inneboende skyddskraft mot trollerier, mot sjukdomar och faror till lands och sjöss; stundom antas de förläna osårbarhet. Talisman skiljer sig från amulett (se d. o.) däri, att talismanen icke nödvändigt behöfver bäras personligen samt att den tros kunna ega icke blott afvärjnings-, utan äfven anfallskraft. Det sedan 1914 pågående Världskrigets fasor och faror ha i några af de krigförande länderna framkallat det vidskepliga och halft skämtsamma bruket att föra med sig talismaner, som fransmännen benämna mascottes (af provens. masco, häxa) och engelsmännen mascots. Så bära parisarna gärna t. ex. små särskildt formade rosetter till skydd mot bomber från luftanfall; en enskild krigare eller ett kompani, en bataljon, ett regemente för med sig en hund, en apa, en get, en björnunge, en turturdufva e. d. som sin lyckobringare, och flygmaskinsförare ha dylika talismaner med sig på sina maskiner. Som talismaner kan man ock räkna en mängd hos vårt folk brukade skyddsföremål, hvilka man tillskrifver en öfvernaturlig verkan, t. ex. döda skator och roffåglar, uppspikade utanpå eller

Källa: Project Runeberg ·