Sida 497
Terrester
(t. ex. en terrassformigt anlagd trädgård). — Geol. Bland af naturen bildade terrasser skiljes mellan ackumulationsterrasser, sådana terrassformiga anhopningar af grus och sand, som uppkastats af vågorna vid forna hafs- och sjöstränder eller uppstått som deltabildningar i forna sjöar och haf, samt erosionsterrasser, genom hafsvågors, bränningars eller strömmande vattens verksamhet i förutvarande grus-, sand- eller andra aflagringar utskulpterade terrassformiga afsatser (terrasshak och terrassplan). E. E.
Terrasse [-a's], Claude, fransk tonsättare, f. 1870, har haft framgång med operetter, bl. a. Les travaux d'Hercule (1901), Le sire de Vergy (1903) och Monsieur de La Palisse (1904; "Ambassadören", uppf. i Stockholm 1907), samt femaktsoperan Le mariage de Télémaque ("Telemaks friarefärd", uppf. å k. Operan i Stockholm 1910).
Terrassmur, bygnk. Se Mur, sp. 1368.
Terrasstak, bygnk. Se Takterrass.
Terrazzo [-ra'tså], petrogr. Se Sten, sp. 1200.
Terrazzogolf [-ra'tså-], ett slags helgjutna golf, som utföras så, att en bruksartad massa, vanlig terrazzo, granito eller mosaikterrazzo, utbredes och bearbetas samt får hårdna. Vanlig terrazzo består af bästa hydrauliska kalkbruk försatt med tegelmjöl e. d. till lika delar och utlägges i ett lag af 2—3 cm. tjocklek på ett fast och hårdt underlag af betong eller annan massa. Innan det öfre laget hårdnat, öfverströs det med groft marmorgrus, som stampas eller valsas in i massan. Sedan denna stadgat sig och något torkat, afslipas ytan först medelst tunga och grofva sandstensstycken och därefter med finare sandsten och pimsten, hvarvid golfvet ofta fuktas och aftvättas med vatten. Efter någon tids uttorkning oljas golfvet ett par gånger och bonas med vax. För att få golfven, som läggas i stora ytor, så sprickfria som möjligt vid torkningen har man uppdelat ytan i smärre rutor af 2—3 m. sida genom inlagda fina metalllister eller ränder af små kubiska marmorbitar, hvilka åtgärder dock icke alltid visat sig till fyllest. Vid golfläggning med granito strös icke marmorgruset ut öfver massan, utan inblandas i denna före dess utläggning. Mosaikterrazzo utföres så, att utsorterade marmorbitar inläggas i massan för hand och efter ett gifvet mönster. Terrazzogolf, som visat sig vara slitstarka, täta och okänsliga för vatten samt lätta att rengöra, användas i förstugor, öppna korridorer, toaletter o. d. Dylika golf äro inlagda i Dramatiska teaterns i Stockholm korridorer och kapprum till bottenvåningen samt parketten och första raden och ha efter mer än 10 års bruk visat sig varaktiga. P. Ax. L.
Terre à terre [täratǟr; fr., jord], ridk., benämning på en rörelse, tillhörande högre skolridning (se d. o.), hvarvid hästen rör sig i tvåtaktsgalopp, d. v. s. under hög grad af samling på en gång lyfter och äfven åter nedsätter på marken såväl båda frambenen som ock därefter båda bakbenen. B. C—m.
Terre haute [te'ri hå͡ut], stad i nordamerikanska staten Indiana, nära dess västgräns, vid östra stranden af den segelbara Wabashfloden, vid Wabash—Erie-kanalen och vid flera järnvägslinjer (den viktigaste sammanbindande S:t Louis och Indianapolis). 63,530 inv. (1914). Lärarseminarium, polytekniskt institut. I trakten finnas rika stenkolsgrufvor, som jämte de lätta kommunikationerna skapat en storartad industri. (H. W—k.)
Terre-neuve [tärnö'v], franskt namn på Newfoundland (se d. o.).
Terrenhos [tərra'njos], port. (sing. terrenho, af lat. terra, jord), meteor., kallas af portugiserna de i Ostindien förekommande heta vindarna. På kusten af Koromandel härska de i juni, juli och aug. under 3—4 dagar i följd, och någon gång blåsa de oafbrutet längre tid, t. o. m. i 12 dagar. Dessa vindar äro ytterst varma och bli synnerligen besvärande genom det myckna heta stoft och damm, som de drifva upp och kringföra. B. E.
Terre-noire [tärnωār], stad i franska dep. Loire. 4 km. n. ö. om S:t Étienne. 2,881 inv. (1901; som kommun 5,264 inv.). Järnbruk, kolgrufvor.
Terre-noiremetoden [tärnωār-], metall., sättet att framställa tät götmetall genom att bibringa den en tillräckligt hög halt af kisel och mangan, hvarigenom gasernas afskiljande vid stelnandet med åtföljande blåsbildning förhindras. Sedan detta förfaringssätt vunnit allmänt insteg inom järnhandteringen och kan betraktas som en särskildt för stålgjutgodstillverkningen generell metod, har benämningen, som härleder sig från Terre-noire (se d. o.), där metoden på 1870-talet först användes, numera kommit ur bruk. F. S—e.
Terresin (af lat. terra, jord), ett af Busse i Leipzig uppfunnet asfaltsurrogat, som består af tjära, lera, kalk och svafvel.
Terre-socker [tǟr-; af fr. terre, jord, lera]. Se Socker, sp. 218.
Terrester, Terrestrisk (lat. terrestris, af terra, jorden), som härstammar från, tillhör eller har afseende på jorden, jordisk. — Terresterkikare, kikare, hvarmed man betraktar föremål på jordytan. Se Astronomiska instrument, sp. 289. — Terrester navigation. Se Navigation, sp. 633. — Terrester ortlinje. Se Navigation, sp. 634. — Terrester refraktion, astron., ljusstrålarnas brytning, under det de genomlöpa endast en del af atmosfären. Till följd af tryckets och temperaturens förändring från lager till lager af atmosfären och luftens häraf beroende, från punkt till punkt växlande brytningsförmåga är ljusets rörelse genom atmosfären i allmänhet icke rätlinig, utan det fortplantar sig utefter en krökt linje. Beloppet af denna krökning och af skillnaden mellan den sålunda genom atmosfären observerade riktningen till ett föremål (d. v. s. tangenten till ljusstrålens kurva, dragen genom ögat) och den sanna riktningen (som man skulle ha iakttagit, om luften icke existerat) är lätt att beräkna, då ljusstrålen, såsom när det gäller himlakropparna, genomlupit hela atmosfären från dess yttre gräns till ögat. Den astronomiska refraktionen i zenitdistansen z för en stjärna kan sättas under formen α. tg z, hvarest α är en kvantitet, som för icke alltför stora värden af z blott föga varierar med z. Mera invecklad blir saken, då det gäller att utreda ljusstrålens böjning, under det att den genomlöper endast en del af atmosfären, och att bestämma felet i den riktning, i hvilken
Källa: Project Runeberg ·
