Sida 364
Tekniska skolan
förebilden i München. — I Sverige framlades ett principförslag till tekniskt museum af byråingenjör R. Smedberg vid Svenska teknologföreningens årsmöte 1910 (se "Tekn. tidskr.", 1910, h. 22 och 1911, h. 20), men planens förverkligande har tills vidare uppskjutits af ekonomiska skäl. Ansatser till tekniska museer finnas dock redan, dels i Stockholm vid Tekniska högskolan, Järnvägsstyrelsen, Telegrafstyrelsen och Generalpoststyrelsen m fl., dels i Falun hos Stora Kopparbergs bergslags a.-b., hvartill komma några smärre samlingar vid våra äldre bruk. R. S.
Tekniska samfundet i Göteborg. Se Tekniska föreningar, sp. 670.
Tekniska skolan i Stockholm har till ändamål att meddela allmänfattlig och praktisk undervisning i sådana läroämnen, som äro nödvändiga för en på insikt grundad utöfning af de industriella yrkena, och dymedelst främja svenska näringarnas samt konstflitens utveckling och förkofran. Läroanstaltens hufvudafdelningar äro följande: I) Tekniska aftonoch söndagsskolan (inrättad 1844) är afsedd för ynglingar (fyllda 14 år) och män, företrädesvis sådana, som redan inträdt i tekniskt yrke; den hade läroåret (okt.-april) 1916—17 1,030 lärjungar; ämnena och ämnesgrupperna äro valfria samt ordnade så, att eleverna kunna välja mellan 11 olika yrkeskurser. II) Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar (öfver 14 år), inrättad 1859, meddelar de teoretiska och konstnärliga insikter och färdigheter, som äro grundläggande för den tekniska verksamhet, hvilken kan med fördel utöfvas af kvinnor; ämnena, äfven här valfria, äro delade på 6 yrkeskurser. 1916—17 var elevantalet 163. III) Högre konstindustriella skolan (inrättad 1879) mottager både manliga och kvinnliga lärjungar, som fyllt 16 år (teckningslärarkandidaterna antagas ej förrän efter fyllda 18 år), och kräfver hela eller större delen af deras tid under tre arbetsår. Elevernas antal läroåret (sept.-maj) 1916—17 var 104. I den första af dess båda hufvudafdelningar är undervisningen fördelad på sex fackafdelningar: tecknare af mönster (företrädesvis textila); dekorationsmålare; modellörer och ornamentsbildhuggare; möbelritare; ciselörer, gravörer och konstsmeder; samt tecknare för tryck och bokhandtverk. I den andra hufvudafdelningen meddelas undervisning åt personer, som vilja utbilda sig till lärare i teckning, välskrifning samt modellering vid rikets allmänna läroverk, folkskollärarseminarier och tekniska elementära läroverk. Denna teckningslärarafdelning har två- eller treårig kurs, och som öfningsmaterial åt densamma äro två barnklasser anordnade, som läroåret 1916—17 räknade 251 lärjungar. Kursen i välskrifningsmetodik tillkom 1890. IV) Byggnadsyrkesskolan (inrättad 1879), med treårig kurs och obligatoriska ämnen, bibringar de kunskaper, som erfordras för handhafvandet af närmaste ledningen vid byggnaders utförande, och mottager elever, som fyllt 16 år samt lämnar undervisning nov.—april (den öfriga delen af året är afsedd för vidare praktisk utbildning). 1916—17 utgjorde elevantalet 59. V) Maskinyrkesskolan (inrättad 1890), med treårig kurs och obligatoriska läroämnen, meddelar sådana kunskaper, som erfordras för handhafvandet af den närmaste arbetsledningen inom de mekanisk-tekniska yrkena och mottager likaledes elever, som fyllt 16 år. 1916—17 utgjorde elevantalet 125. Läroåret räcker nov.—april (den öfriga delen af året är afsedd för vidare praktisk utbildning). — Tekniska skolans samtliga ord. läroämnen äro: geometrisk konstruktionsritning, linearritning, beskrifvande geometri, perspektivlära, frihandsteckning, konstindustriell fackritning, figurteckning, målning (efter ornament, basrelief, dra-perier, fristående föremål, växter, djur o. s. v.), modellering (efter ornament och figurer), aritmetik, algebra, geometri, mekanik jämte maskinlära, mekanisk fackritning, mekanisk teknologi jämte verktygslära, experimentalfysik, elektroteknik, kemi och kemisk teknologi, naturlära, varukännedom, båtbyggeri och fartygsritning, byggnadskonstruktionslära, redogörelse för gällande byggnadsförfattningar, byggnadsformlära jämte ritning, elementen af fältmätning och afvägning, uppsatsskrifning, bokföring, textning jämte skönskrift, högre konstindustriell fackteckning, skärning i trä, drifning, ciselering och gravering, konstsmide, gipsgjutning, första grunderna af konsthistorien, upprättande af kostnadsförslag och särskild mönsterritning med tillämpning för läderplastik, bokhandtverk, tryck, porslins- och glasmålning. Af icke ringa vikt är äfven undervisningen i extra läroämnen, för hvars anordnande skolan har att tillgå ett särskildt statsanslag och som (1916—17) omfattar stillära och ornamentkomposition (föredrag), dekorations-och yrkesmålning samt (tillkomna efter 1886) konstsömnad, formanatomi, väfning, haute-lisseväfnad, spetsknyppling, spetssömnad samt skissteckning jämte anatomisk ritning samt en kurs för utbildning af elektriska montörer. — I lärosalarna inrymmes ett dyrbart förråd af sådana modeller och planscher, som äro direkt afsedda för undervisningens behof. Biblioteket innehåller omkr. 17,000 bd, mest teknisk litteratur, jämte öfver 30,000 väl ordnade mönsterplanscher. Skolans museum (ordnadt 1867) innefattar flera tusen modeller, mestadels gipsafgjutningar från berömdare byggnadsmonument, en samling kopior efter italienska dekorationsmålningar, modeller för läderplastik, träskulptur, konstsmide, textil konst, emaljering, porslinsmålning m. m. Vidare en teknisk samling (färgstoffer, textilier, alla träslag o. s. v.), alltsammans tillgängligt för allmänheten. Öfverlärarnas antal uppgick läroåret 1916—17 till 33, underlärarnas till 49; de senare anställas, alltefter behofvet, på viss tid eller tills vidare. Därtill komma de för extra läroämnen anställde lärarna. Lärjungarnas antal 1916—17 var 1,481 (1,253 manliga och 228 kvinnliga). Styrelsen utgöres af en ordf. (förordnad af K. M:t), skolans föreståndare (utnämnd af K. M:t) och fem andra ledamöter, bland hvilka en är utsedd af K. M:t, en af stadsfullmäktige, en af lärarkollegiet vid Tekniska högskolan, en af Akademien för de fria konsterna och en af Svenska slöjdföreningens styrelse. Tekniska skolan leder sin upprinnelse från den af artisten Mandelgren (i förening med ornamentbildhuggaren Ahlborn och snickaren Berlien) 1844 inrättade, enskilda Söndagsritskola för handtverkare i Akademiens för de fria konsterna hus. Denna skola, som räknade 40 lärjungar och meddelade undervisning i
Källa: Project Runeberg ·
