Sida 30
Sång
erhålla, hvilka antas eller förkastas. Gifvetvis måste försäljaren hålla noggrannt reda på, hvilka lager finnas i utlandet och hvilka kvantiteter finnas i exporthamnarna för att veta, i hvad mån han kan våga hålla på en vara.
Fig. 8. Bolinders hyfvelmaskin med 5 roterande kuttrar och 4 matarvalsar.
Sverige fick sitt första vattendrifna sågverk 1653 (om sågens historia se f. ö. Sågning, sp. 28—29). Polhem tillverkade i början af 1700-talet ett med ställbart vindhjul drifvet sågverk, försedt med cirkelsåg och matarbord (modellen finns i Tekniska högskolans samlingar). Den första ångsågen i vårt land byggdes 1851 å Vifsta varf vid Sundsvall. Ångsågen medförde, att verken kunde anläggas vid hafvet; denna omständighet jämte allmännare användning af ångfartyg, aktiebolagslagen af 1848 och engelska införseltullarnas upphäfvande 1866 hade till följd en betydlig utvidgning af den svenska sågverksindustrien, hvilken hufvudsakligen idkas i Norrland och intar en af de främsta platserna i världen. Sveriges export af trävaror brukar omfatta omkr. 1 mill. standard, hvaraf endast 10—15 proc. hyflade varor. (Exporten utgjorde 1800 endast 3 proc. af vår nuvarande och ännu 1850 endast 10 proc.) Vid 1,132 sågverk och hyflerier med 41,882 arbetare producerades 1915 trävaror till ett salutillverkningsvärde af 232,872,839 kr. (jfr statistiska uppgifter i art. Skogsbruk, sp. 1062—63). W. E—n.
Sågverk (fr. crémaillère, af holl. kram, krampa), befästningsk., en i omväxlande ut- och ingående vinklar (en crémaillère) bruten befästning. Jfr Svenska retranchementet. L. W:son M.
Sågverksförbundet. Se Svenska arbetsgifvareföreningen.
Sågverks- och trävaruexportföreningen. Se Svenska trävaruexportföreningen.
Såkaka. Se Kultbröd.
Såken. 1. Sjö i Kinds härad, Älfsborgs län, 177 m. ö. h., 3,7 kvkm., afrinner genom ett kort vattendrag söderut till Ätran. — 2. Sjö i södra Östergötland, Skärkinds och Bankekinds härad, 62 m. ö. h., 3,3 kvkm., afrinner till Yxningen.
Sålan, zool. Se Tungsläktet.
Sålebo, kronopark i Norra Vi socken, Ydre härad, Östergötlands län, tillhörande Kinda revir af Östra öfverjägmästardistriktet, har bildats dels därigenom, att enligt k. br. 17 april 1903 förra militiebostället Sålebo n:r 1 förklarats för kronopark, dels enligt bestämmelserna i k. br. 20 juli 1900, 27 maj 1904, 19 april 1907, 15 dec. 1911, 6 mars 1914 och 28 mars 1914, hvarigenom af kronan inköpts ett flertal hemman eller hemmansdelar i byarna Hökhult, Herbergshult, Gallebo och Fruhammar. Areal 2,025 har (1910). S—r.
Sållsättning. Se Vaskning.
Såltin, Alexandra Theodora, finsk målarinna, född Frosterus, f. 6 dec. 1837 i Ingå socken, d. 29 febr. 1916 i Vasa, idkade konststudier i Düsseldorf och Paris. Gift 1866 med doktor F. V. Såltin, egnade hon sig efter mannens död 1873 åter åt konstverksamhet. 1875—89 var hon andra lärarinna vid Konstföreningens ritskola i Åbo. Hon erhöll bronsmedalj vid allmänna utställningen i Helsingfors 1876. Till text af Z. Topelius utgaf fru S. 1879 teckningar under titeln Barnens sommar på landet. I finska konstföreningen finnas af henne följande taflor: Den blinde spelmannen (föreningens första pris 1859), Båtfärden till kyrkogården (1861), En moder vid sitt sofvande barns bädd (1862) och Små sorger (1864). Fru S. framträdde särskildt som målarinna af altartaflor. Ett 70-tal af dem är spridt i alla delar af landet. De kännetecknas af varm religiositet, harmoniska gestalter med ett upphöjdt uttryck, klara färger och vackert ljus samt ha därigenom trängt in i folkets hjärta. H. af S.*
Sång, mus. 1. Kostens användning för musikaliskt ändamål, d. v. s. fixeringen af dess ljud till melodiskt och rytmiskt afmätta toner. (Den vanliga poetiska definitionen "sång är stegradt tal" är oriktig, ty talet kan stegras hur mycket som hälst, utan att behöfva öfvergå till sång, hvarjämte det finnes sång, som icke alls är tal, t. ex. jodling, koloratur och de gamla jubilationerna på Halleluja.) Sången är den mest omedelbara af musikaliska uttrycksformer, och människorösten är det mest fulländade af alla instrument. Sångarens musikaliska instrument är hopväxt med honom själf; andningens lifskälla är tillika hans tonkälla, hvilket ger åt sångkonsten större personlig tjuskraft än åt andra exekverande musikarter. Emellertid äro endast få röster af naturen fullt danade för konstnärlig sång; vanligen är en mycket trägen öfning nödvändig.
Källa: Project Runeberg ·
