Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning

Originalsida 23
Originalsida 23
Originalsida 22
Originalsida 23
22–23

Sida 23

Sågning

stukas alla tandspetsarna, så att de utskjuta lika mycket åt båda hållen, dels slipas sågklingan till större tjocklek vid tänderna. Sågens rörelse under arbetet kan vara periodisk, d. v s. fram- och återgående, såsom hos ramsågar, bladsågar, eller kontinuerlig, såsom hos cirkelsågar med roterande rörelse och bandsågar med rätlinig rörelse. — För träbearbetning afsedda sågar äro antingen klyfsågar, för skärning i fiberriktningen, eller kapsågar, för skärning vinkelrätt mot fibrerna. De förra ha spetsiga, framåtlutande tänder (a, fig. 1), de senare starkare tänder med bakåtlutande eggar (b, fig. 1), stundom skärande åt båda hållen (c, fig. 1) eller M-formade (d, fig. 1), äfven skärande åt båda hållen. Tändernas eggvinkel göres 40—60°. — Handsågar kunna vara antingen ospända, t. ex. den s. k. fuxsvanssågen (så benämnd på grund af bladets mot spetsen aftagande bredd), sticksågen, m. fl., eller också kan bladet vara fastspändt i en båge (bågsåg) eller ram (ramsåg). Kransågar benämnas de vid skogsafverkning (se d. o., sp. 1049 o. fig. 3) använda stocksågarna, afsedda att skötas af 2 man. Bladet är bredare på midten, har två åt sidorna riktade handtag i hvardera ändan samt har ofta M-tänder, skärande åt båda hållen. — Bland maskinsågarna är den vertikala ramsågen mest använd vid sågverken (se Sågverk) för sönderdelning af stockar till smärre dimensioner. Den tillverkas numera h. o. h. af järn samt består af stativ (flyttbara ramsågar ha s. k. halfstativ) med matarverk, en lös ram med sågbladen samt stockvagnar (fig. 2 o. 3). Stocken frammatas genom sågen medelst valsar med periodisk eller (bättre) kontinuerlig rörelse, de öfre räfflade, de undre tandade, så att glidning undvikes. Matningen beror på träets hårdhet och dimensioner och växlar mellan 1,5 och 12 mm. pr slag för hårdt trä samt ända till 18—20 mm. för mjukt. Lösramen göres så lätt som möjligt, vanligen af stålrör, förenade upp- och nedtill med järnbalkar. Sågbladen göras så tunna som möjligt, förr n:r 11 à 12 B. W. G. (Birmingham wire gauge, B:ska plåtklinkan), numera ända till n:r 16 à 18, samt med obetydlig skränkning för erhållande af minsta affall. Deras rätta inställning till hvarandra, "postning", är af stor ekonomisk betydelse för virkets sönderdelning

Fig. 2. Ramsåg med stockvagnar, Bolinders mek. verkstads tillverkning. Fig. 3. Stocken från fig. 2 färdigsågad.

Källa: Project Runeberg ·