Sida 489
Terni
Fig. 3. Noes termostapel. Fig. 4. Tvärgenomskärning af Noes termostapel. Fig. 5. Benedicks' termostapel. i en cirkel (se fig. 4) så, att antimon-zinkstafvarna (m) äro placerade radiellt. Stafvarna äro sinsemellan förbundna genom grofva nysilfvertrådar (n). Från antimon-zinkstafvarna utgå upphettningsstift (h), som stå i kontakt med en glimmerplatta (g) vid centrum, hvilken platta upphettas medelst en gaslåga. För att underlätta afkylningen af antimon-zinkstafvarnas yttre ändar äro vid desamma fästa spiralformigt böjda, på utsidan sotade metallbleck (r) af koppar. En sådan stapel, bestående af 132 element, gaf vid en gasförbrukning af 160—400 l. i timmen en E. M. K. af 2 till 8 volt och hade ett inre motstånd af 10,7 à 13,5 ohm. — Fig. 5 visar en af professor C. Benedicks konstruerad termostapel, som består af en serie efter hvarandra ställda termoelement, s. k. strypkors (jfr Termoelektricitet, sp. 914) af grafit. Upphettningen sker på samma sätt som vid Noes stapel medelst en centralt ställd bunsenlåga. — Verkningsgraden är vid termostaplar i allmänhet mycket liten, vid Gülchers stapel endast 0,66 proc. och vid Noes endast 0,2 proc. Till följd af det ogynnsamma utbytet ha termostaplarna icke fått någon praktisk betydelse som strömkällor; de ha numera blifvit så godt som fullständigt undanträngda af ackumulatorerna. T. E. A.
Termostat (af grek. thermo-, värme-, och statikos, stannande, hämmande), fys., en apparat, hvari ett luft- eller vätskebad (se Bad 2) kan hållas vid konstant temperatur. För olika ändamål användas termostater af olika konstruktion. För uppvärmning af badet lämpar sig elektrisk uppvärmning bäst, emedan den bekvämast och enklast kan noggrant regleras. Regleringen af temperaturen sker vanligen automatiskt med tillhjälp af någon slags termoregulator. En sådan regulator kan t. ex. vara så konstruerad, att en i ett rör innesluten kvicksilfverpelare till följd af utvidgningen vid en bestämd temperatur, som icke får öfverskridas, kommer i kontakt med en i glasröret insmält platinatråd, hvarvid en elektrisk ström slutes. Med tillhjälp af strömmen kan någon slags elektromekanisk anordning sättas i verksamhet, hvarigenom strömstyrkan i uppvärmningsapparaten regleras. Vid uppvärmning med gas kan kvicksilfverpelaren direkt användas för reglering af temperaturen därigenom, att den vid uppvärmning öfver en viss temperatur delvis tillspärrar gastilloppet. T. E. A.
Termoström, fys. Se Termoelektricitet.
Termoterapi (af grek. thermo-, värme-, och therapeia, behandling), med., behandling med värme i en eller annan form. Se Värmebehandling. I. H.
Termotropism (af grek. thermo-, värme-, och tropos, vändning), Kaloritropism (af lat. calor, värme), bot., riktningsrörelse förorsakad af värme.
Tern (fr. terne, af lat. terni, tre tillsammans), tre lotterinummer, på hvilka det vinnes, endast om alla tre utkomma (se Lotteri, sp. 1149); tre (eller vanligen sex) ark bref- eller skrifpapper lagda ini hvarandra.
Ternate, ö bland Molukkerna i Indiska arkipelagen, tillhör nederländska residentskapet T., som omfattar T. och flera kringliggande öar af norra Molukkerna (bland dem den största, Halmahera l. Djilolo), Papuaöarna samt norra delen af nederländska Nya Guinea, tills. 200,130 inv. (1912). Öns areal är 137 kvkm., inbyggarnas antal omkr. 10,000, nästan alla muhammedanska malajer. Staden T. (omkr. 3,000 inv.) är residentskapets hufvudstad. Kryddnejlikans odling har af holländarna koncentrerats på T. och kringliggande småöar. Jfr Molukkerna, sp. 877. H. W—k.
Terneuzen [-nȫsen], stad. Se Neuzen.
Terni, kretshufvudstad i italienska prov. Perugia (Umbrien), vid Tibers biflod Nera, omkr. 8 km. nedanför dess förening med Velino och nära järnvägen mellan Rom och Ancona. 32,765 inv.
Källa: Project Runeberg ·
