Sida 627
Thulstrup, Karl Magnus
kommittéuppdrag. Flera af dessa uppdrag ha resulterat i synnerligen värdefulla tryckta framställningar af T:s hand, såsom Utredning ang. patronatsrättigheterna i Skåne, Halland och Bohuslän (2 bd, 1901), Redogörelse för de ecklesiastika boställena i Gäfleborgs län (1904), i Västernorrlands län (1906), i Jämtlands län (1909), Historisk utveckling af den svenska skifteslagstiftningen (1911), Utredning ang. vissa prästerliga tjänster .... i privilegierade territoriella församlingar (1916). T. har dessutom utgett Om mantalet I (1890), Om konungens ekonomiska lagstiftning (s. å.) samt skrifvit uppsatser och artiklar, bl. a. i Nordisk familjebok, af förvaltningsrättsligt innehåll. Han har varit led. af kyrkomötena sedan 1909 och af ortnamnskommittén (1902—09) samt är vice ordf. i Svenska diakonisällskapet. (C. G. Bj.)
Thulin, Anna, sångerska. Se Oscàr 1.
Thulin, Karl Andreas, blindfilantrop, f. 11 juni 1879 i Stockholm, blef fullständigt blind vid 20 års ålder, förvärfvade sig under studieresor utomlands och genom att deltaga i internationella blindkongresser noggrann kännedom om arbetet till förbättring af de blindes ställning. Han var sekreterare i De blindas förening 1909—15. T. har gjort sig särskildt bemärkt genom sina bemödanden att kulturellt höja de blinde, i hvilket syfte han 1916 lade grund till Stiftelsen De blindas bokfond (se d. o.).
Thulin, Enoch Leonard, aeronaut, industriman, f. 15 sept. 1881 i Simris socken, Kristianstads län, studerade, hufvudsakligen i Frankrike, 1908—12 flygtekniken och flygkonsten, teoretiskt och praktiskt, promoverades 1912 i Lund till filos. doktor på afh. Om luftmotståndet mot plana ytor och erhöll s. å. i Reims flygardiplom. 1913 utnämndes han till adjunkt vid Högre latinläroverket på Norrmalm, men tillträdde ej befattningen. Han är led. af Krigsvet. akad. (1918) och af Fysiogr. sällsk. i Lund (s. å.). Han företog 24 sept. 1913 den första flygningen öfver Östersjön fram och åter i landflygplan (Landskrona—Stralsund—Trälleborg), flög april 1914 Paris—Landskrona (med en passagerare), 15 maj 1914 Malmö—Stockholm, 550 km. utan mellanlandning på 4 tim. 17 min. (skandinaviskt rekord), 17 maj 1914 Göteborg—Köpenhamn på 2 tim. 8 min., samt gjorde under jan. och febr. 1916 flera spaningsflygningar öfver Bottenhafvet för att uppsöka infrusna finska ångare. T. grundade 1914 den första fullständiga svenska flygplan- och flygmotorfabriken, som 1915 ombildades till "A.-B. Enoch Thulins aeroplanfabrik", den största flygplanfabrik i Skandinavien. Den är belägen i Landskrona och sysselsätter f. n. omkr. 1,000 personer, hvaraf 800 arbetare. Tillverkningsvärdet, som under 1917 uppgick till omkr. 4 mill. kr., uppgår f. n. till omkr. 1 mill. kr. i månaden. Motorfabrikationen omfattar dels roterande, luftkylda motorer från 50 till 150 hkr, dels stationära, vattenkylda motorer från 160 till 500 hkr. 1918 grundade T. tillika med d:r G. Dahlén och major K. Amundson det första lufttrafikföretaget i Sverige, nämligen A.-b. Lufttrafik med ett aktiekapital af 500,000 kr. och styrelsesäte i Landskrona. Bolaget utförde 1918 den första kommersiella färden till Finland (Stockholm—Åbo och åter) samt den första postflygningen Kristiania—Trondhjem. T. har skrifvit en del uppsatser aug. flygväsendet i tidningar och tidskrifter samt dessutom (tills. med I. Malmer) utgett Flygmaskinen (1916) och Flygmotorn. A. Roterande motorer (s. å.). — T. har äfven gjort sig bemärkt som flygplankonstruktör. — Thulins flygskola, på Ljungbyhed, började sin verksamhet 1915. Vid densamma har den öfvervägande delen — till 1 jan. 1919 92 st. — af Sveriges flygare utbildats. H. J—dt.
Thulit, miner. Se Epidot.
Thulstrup, svensk adlig ätt, härstammande från Karl Magnus T. (se T. 1), son till danske juristen Ludvig T. (f. 1774, svensk undersåte 1808, d. 1851) och adlad 1858. En farbroder till honom var norske läkaren M. A. T. (se denne).
1. Karl Magnus T., militär, statsråd, f. 12 jan. 1805 i Landskrona, d. 29 juli 1881 i Stockholm, blef 1822 student i Uppsala och 1824 underlöjtnant vid Fältmätningsbrigaden af Ingenjörkåren, sedermera kallad Topografiska kåren, där han 1857 avancerade till öfverstelöjtnant, sedan 1853 öfverste i armén. Samtidigt var han lärare vid Högre artilleriläroverket på Marieberg i beskrifvande geometri (1832—50) och guvernör för krigsakademien på Karlberg (1850—61). T., som adlats 1858, utnämndes 1861 till generalmajor och till konsultativt statsråd i De Geers första ministär. Denna utnämning hade föregåtts af betänkligheter, huruvida T. kunde anses fylla den af grundlagen föreskrifna förutsättningen att vara infödd svensk man. Hans fader (se ofvan) hade nämligen först ett par år efter T:s födelse upptagits till svensk medborgare. Vid B. J. E. v. Platens afgång 4 juni 1868 öfvertog T. Sjöförsvarsdepartementet, men afgick efter uppnådd pensionsålder jan. 1870. I De Geers "Minnen" karakteriseras T. som en kunnig militär och insiktsfull i många andra stycken samt därjämte som en klok, betänksam och fördomsfri man. Alltför stor tystlåtenhet var, enligt De Geers åsikt, T:s största brist i statsrådet. Han utnämndes 1872 till inspektör för militärläroverken och 1874 till generallöjtnant. T. var led. af Krigsvet. akad. (1837) och Vet. akad. (1849) samt hedersled. af Örlogsmannasällsk. (1868). Han var f. ö. led. i kommittéerna för organisation af generalstaben (1855), för ordnande af de förenade rikenas gemensamma stridskrafter (1856) och ang. försvaret af Stockholm och Mälardalen (1856—57) samt ordf. i kommittéerna för ordnande af den gymnastiska undervisningen i riket (1858—59), ang. de topografiska, geologiska och ekonomiska kartverken (1870—71) och i vapenoch befästningskommittén (1870). Utom uppsatser i Krigsvet. akad:s handlingar utgaf han Prof å topografisk kartritning, anbefallda att följas vid svenska militärkartarbeten (1837), Öfningsexempel i topografisk kartritning (s. å.),
Källa: Project Runeberg ·
