Sida 264
Tas-de-charge
opolerad engelsk metall för utförsel till Timbuktu och odling af dadlar, säd och vin.
Taruga, zool. Se Cervus.
Tarutino. 1. By i ryska guv. Kaluga, nära guv. Moskvas gräns. Historiskt bekant genom den seger, som ryska hären under Kutuzov 12 okt. 1812 där vann öfver en fransk härafdelning under Murat. Denna seger bidrog i väsentlig mån att höja ryssarnas själförtroende, men hade ej några viktigare följder. — 2. Tysk koloni i Bessarabien, grundlagd 1814 af tyska utvandrare från Polen och uppkallad efter ofvannämnda by. Omkr. 3,500 inv.
Tarwast, befäst slott i Livland v. om Wirzsjön i pernauska kretsen. Under Karl X:s krig var T. i någorlunda försvarsstånd och underhölls därefter nödtorftigt, men 1683 bestämdes dock, att T. skulle raseras. L. W:son M.
Tarven, kustfyr strax ö. om ön T. (1,47 kvkm.), n ö. om inloppet till Trondhjemsfjorden. K. V. H.
Tarvis, köping i Kärnten, Österrike, genom järnvägar förenad med Laibach och Villach. Omkr. 3,800 inv. (tyskar) i hela kommunen. På grund af sitt härliga läge i den af Fella genomflutna Kanaltal, en sidodal till Gailtal (730 m. ö. h.), är det en mycket besökt turiststation och sommarvistelseort. Österut går järnvägen till Villach öfver en af Schlitzbach (tillflöde till Fella) genomströmmad klyfta på en bro af 53 m. höjd; 7 km. s. ö. om T. ligger köpingen Weissenfels, med järn- och stålmanufaktur, i närheten af de båda vackra Weissenfelssjöarna (926 och 936 m. ö. h.) och det väldiga Manhart (2,678 m.); längre söderut vid vägen till Flitsch (se d. o.) ligga den vackra byn Raibl och Predil (se d. o.).
Taryba, lit., litauiska landtrådet, representanten för litauiska folket.
Tasch (turk., "sten"), ord, som ofta förekommer i turkiska ortsnamn.
Taschenberg, Ernst Otto, tysk zoolog, f. 1854 i Zahna vid Wittenberg, son till entomologen Ernst Ludwig T. (f. 1818, e. o. professor i Halle, d. 1898), blef 1888 professor i zoologi vid universitetet i Halle. Bland hans skrifter märkas Die flöhe (1880), Die verwandlungen der thiere (1882), Die mallophagen (s. å.). Stor förtjänst om zoologien har T. inlagt genom att utge den nya uppl. af det stora bibliografiska verket "Bibliotheca zoologica" (7 dlr; ofullbordadt). L—e.
Tascher [-ʃǟr], fransk familj från Beauce, af hvilken den adliga ätten de la Pagerie är en gren. Namnet T. de la Pagerie har blifvit världsbekant genom kejsarinnan Josefina (se d. o., sp. 180), som tillhörde denna ätt.
Taschi-lama. Se Lamaism, sp. 930.
Taschi-lunpo, kloster. Se Lamaism, sp. 930, och Schigatse.
Taschkend (Tasjkend), Taschkent, Taschkand, hufvudstad i ryska generalguv. Turkestan i Central-Asien, ligger i prov. Sir-Darja, nära Tjirtjik, omkr. 80 km. från dess förening med Sir-Darja och är sedan 1905 förenadt med Orenburg genom en 1,850 km. lång järnväg och hade förut förbindelse öfver Djisak med den transkaspiska banan till Samarkand. Staden omges af gamla, nu förfallna murar och intar en stor areal till följd af de många trädgårdarna kring de otaliga bevattningskanalerna. Husen, hvilka äro af sten och soltorkadt tegel, äro i allmänhet låga på grund af de täta jordskalf, som hemsöka trakten. Liksom alla gamla städer i Asien är den delad i kvarter (jurt), karakteriserade af invånarnas olika yrken. Den asiatiska delen af T. är bebodd af tatarer, sarter jämte några få usbeker, kirgiser, judar, ryssar och tyskar. Sydöstra delen, det ryska T., från 1865, har snygga, breda gator, kantade med träd och små trefliga hus, omgifna af trädgårdar. Tillsammans hade T. 1897 156,414 inv., hvaraf omkr. 25,000 ryssar. Staden har ett offentligt bibliotek med en rik samling arbeten rörande Central-Asien, observatorium, museum, två gymnasier, seminarium, en filial af ryska geografiska sällskapet, hvars publikationer innehålla synnerligen värdefulla upplysningar om Turkestan, samt muhammedansk högskola ("medrese"). Invånarna idka flera olika industrigrenar som hemslöjd, t. ex. tillverkning af väfnader samt järn- och andra metallarbeten; de flesta af dem sysselsätta sig äfven med jordbruk. Genom järnvägarna har T. kommit i omedelbar förbindelse med den europeiska marknaden. Staden, som förr var hufvudstad i ett själfständigt kanat, eröfrades 1810 af Alem kan i Kokan, förvaltades 1853—58 af den muhammedanske ståthållaren Mirza Achmed Pervanatshi och är sedan 1865 rysk besittning.
Taschkurgan (Tasjkurgan), stad i det forna kanatet Chulm (se d. o.) i Afganistan, anlagd i midten af 1700-talet, har omkr. 10,000 inv. och är en viktig handelsplats, där karavanvägar från olika håll mötas. Ett fäste behärskar vägen mellan Kabul och Amu-darjaslätten.
Taschner, Ignatius, tysk skulptör, f. 1871 i Kissingen, d. 1913 i Dachau, studerade från 1889 vid akademien i München, var 1893—95 lärare vid konstskolan i Breslau, därefter verksam i Berlin. Han gjorde sig först känd genom Parsifal till häst (statyett, Berlins nationalgalleri) och Den helige Martinus (Glyptoteket i München). Sedan följde Schillerstatyn i S:t Paul (1907), Gustav-Freytagbrunnen i Berlin, ypperliga reliefer på Wertheims affärshus i Berlin och slutligen förtjusande sagofigurer (Snöhvit, Rödlufvan, Mästerkatten m. fl.) på "Sagobrunnen" vid Friedrichhain i Berlin (fullbordad 1913, ett verk af arkitekten Ludvig Hofmann med grupper och figurer af T. och Wrba). T. utförde äfven raderingar och litografier. G—g N.
Tas-de-charge [tadəʃa'rʃ], fr., bygnk., ett sätt att konstruera ett hvalfs nedre partier, afseende att öka stabiliteten. I st. f. att t. ex. börja en
Källa: Project Runeberg ·
