Sida 39
Säckfjärilar
Säby namnes första gången i skrift 1380. En del af gården bortbyttes 1435 till riddaren och Närkeslagmannen Bengt Stensson (Natt och Dag), hvars son Måns, Engelbrekts mördare, genom köp och rättegång på 1450-talet kom i besittning af hela gården. Genom dotterns gifte kom den till Sparreätten, som den tillhörde till 1672, hvarefter den gick genom arf i flera händer och köptes 1768 af majoren T. Gyllenspetz, hvars änka, Hedvig Marg. de Frietzcky, 1786 gjorde Säby l. Säbylund, som det nu kallades, till fideikommiss. Det innehas nu af bibliotekarien grefve Eugène Lewenhaupt. På S. förvaras ett äldre bibliotek, omkr. 4,000 bd, bildadt af K. de Frietzcky, samt ett nyare, sammanfördt af den nuv. innehafvaren. Manbyggnaden på Säbylund.
Säck, ett ännu i flera fall begagnadt rymdmått för torra varor. 1 säck spannmål eller mjöl = 100 kg., 1 säck potatis likaså (stor säck förr = 150 kg.), en säck ved = en viss mindre del af en famn (vanligen 1 hl. ved).
Säckbaggar, Clytra, zool.., släkte af bladbaggarnas grupp (se Chrysomelidæ). Hithörande skalbaggar ha långsträckt cylindrisk kropp med stort hufvud, som ända till ögonen är insänkt i halsskölden. En vanlig art är den 7—11 mm. långa C. quadripunctata (se fig. å sp. 56), som är svart med gulröda täckvingar, prydda af två svarta fläckar, en vid skuldran och en bakom midten. Honorna ha på sista bukleden en rund grop, i hvilken hvarje ägg bäres en tid för att omges med exkrement, hvarefter det fastklibbas vid någon växtdel. Larverna, som sålunda kläckas omgifna af ett exkrementhölje, förfärdiga sedermera af sina egna exkrement ett säckformigt, framtill smalare fodral, ur hvilket de blott sträcka ut framkroppen, då de krypa omkring på sin näringsväxt. Hos den ofvannämnda arten är fodralet fast och hårdt, försedt med regelbundna, upphöjda lister, som ge det en viss likhet med en fjärilspuppa. Dess larv uppsöker mot slutet af sin utvecklingstid någon myrstack, där den lefver af myrornas ägg, hvarefter den tillsluter fodralet och förpuppas därinom. — Ett närstående släkte är Cryptocephalus, med kort cylindriska arter, af hvilka två vackert guldgröna äro vanliga på korgväxternas blommor. G. A—z.
Säckdalar, geol. Se Sækkedale.
Säckestad, gods i Trästena socken, Vadsbo härad, Skaraborgs län, vid östra stranden af sjön Ymsen, omfattar 5 3/4 mtl; tax.-v. något öfver 200,000 kr. S. tillhörde under medeltiden (Sækkistadha) biskopsstolen i Skara, indrogs af Gustaf Vasa till kronan och blef kungsgård, men donerades 1580 åt hertig Karls furstliga råd Filip Bonde, hvars ättlingar (se Bonde, sp. 1095) innehade S., som 1681 reducerats, men strax därefter utbytts, ända till 1776. Det gick sedan medelst köp genom många händer och såldes 1918 till godsegaren K. Jonsson för ett pris af 1 mill. kr.
1 säckbaggen Clytra quadripunctata, 2 dess larv (förstorad) i sitt fodral, här längsskuret. (Till art. Säckbaggar, sp. 55.) Säckfjärilar l. Säckspinnare, Psychidæ, zool., underordning af fjärilarnas grupp, stundom blott betraktad som en familj. Blott små arter tillhöra denna märkvärdiga fjärilsgrupp, inom hvilken hannarna ensamma likna fjärilar. De ha breda, rundade, tunt fjällbeklädda vingar, förkrympt sugtunga och antenner, som äro försedda med två rader kamtänder. De flyga om dagen och uppges ha helt kort lifstid: 2 timmar — 2 dagar. Honorna däremot ha ingen likhet med fjärilar, utan förbli masklika, utan antenner, ögon, vingar eller ben. De stanna hela sitt lif inom den af larven spunna säcken. Somliga komma ej ens fram ur pupphuden, utan afsätta efter parningen sina ägg inuti densamma. Larverna, som lefva på gräs och lågväxta örter eller buskar, spinna kring sig en framtill öppen silkeshylsa, som de utvändigt bekläda med växtaffall och ständigt släpa med sig. De äro utrustade med både bröst- och bukfötter, de senare mycket små. Med de tre bröstfotlederna framsträckta ur säcken krypa de omkring på bladen. Då de äro fullvuxna, spinna de fast säckens
Källa: Project Runeberg ·
