Sida 237
Tapeter
Ruinerna af antika teatern i Taormina, jämte utsikt af vulkanen Etna med toppen snöhöljd. Taormina, stad i prov. Messina på Sicilien, på det tämligen branta Monte Tauro, ofvanför Taorminabukten. 205 m. ö. h. Dit upp leder en väg från stationen Giardini-Taormina på järnvägen Messina—Catania. Det milda klimatet, den rika subtropiska vegetationen och den härliga utsikten öfver Etna och det djupblå Joniska hafvet, som rullar som flytande safir mot Siciliens och Kalabriens hvitglänsande kustklippor, göra platsen till en af de skönaste på den sköna ön, och den är oaktadt sin litenhet (omkr. 4,000 inv.) mycket besökt af främlingar. Bland lokala märkvärdigheter står den delvis i berget inhuggna teatern (se fig.) främst; den är byggd på den grekiska tiden och ombyggd af romarna. Det är ännu i dag lätt att på dess scen öfvertyga sig om akustikens förträfflighet. Dessutom finnas romerska bad, ett kastell (396 m. ö. h.), en domkyrka, medeltida murar och torn, åtskilliga palats från 1300-talet i sicilisk-normandisk gotik. — Det forna Tauromenion var en ganska betydande stad, 396 f. Kr. grundlagd af sikuler, 358 förvandlad till en grekisk stad. Mot slutet af romerska republiken råkade staden i förfall, och under medeltiden hade den endast strategisk betydelse. J. C.
Taotai. Se Tautai.
Taoudeni. Se Taodeni.
Tapajoz [təpəʃå's], biflod fr. h. till Amason-floden i Brasilien, uppstår af de båda källfloderna Juruena och Arinos i staten Matto grosso. Den förra upprinner n. ö. om staden Matto grosso på Serra dos Parecis, den senare n. ö. om Diamantino på Arinosplatån. Efter de båda källflodernas förening bildar T. nedanför Taguaralzinho en rad katarakter, af hvilka den öfversta kallas Salto Augusto och den nedersta Salto de São Simão. Denna omkr. 100 km. långa sträcka är otillgänglig för flodfart. Från 8° s. br. till Rio Crepores (fr. h.) mynning bildar T. gräns mellan Matto grosso i ö. och Amazonas i v., och Rio Crepore skiljer Matto grosso från det n. därom liggande Grão Para. I den senare staten inträder T. efter föreningen med Rio Crepore, bildar ofvanför Itaituba de båda nedre fallen (Caxoeira de Apué), trafikeras under sitt återstående lopp, 330 km., af ångbåtar och faller ut vid Santarem i Amasonfloden, sedan den nedanför Santa Cruz vidgat sig till ofantlig bredd. Längd omkr. 1,680 km.
Tapamanu. Se Sällskapsöarna.
Taparelli, italiensk släkt Se Azeglio.
Tapas, ind. relig., själfspäkning.
Tapej, bot. Se Mucorineæ.
Taperiansaccisen. Se Tapperiansaccisen.
Tapes pullastra. Tapes, zool., ett musslesläkte, som kännetecknas genom aflångt skal med tre mer eller mindre djupt klufna låständer på hvarje skalhalfva och jämn undre skalrand; foten är försedd med byssus (se Blötdjur, sp. 879). Ett stort antal arter är kändt ur skilda, företrädesvis varmare, hafsområden; vid Sveriges västkust lefva tre arter, som likaledes anträffas i de postglaciala skalbankarna i Bohuslän. Några af de större arterna (5—8 cm. långa), som lefva vid de västeuropeiska kusterna och i Medelhafvet, förtäras af kustbefolkningen. — Jfr Kjökkenmödding, sp. 191, Kvartärperioden, sp. 390, Litorinahafvet och Tapeshafvet. L—e.
Tapeshafvet, geologisk benämning på Nordsjön under ett visst skede af den postglaciala tiden. Se Kvartärperioden, sp. 390, och Litorinahafvet, sp. 797. E. E.
Tapestrymattor [tä'pistri-]. Se Brysselmattor.
Tapeter (grek. tapes, lat. tapete, tapetum), eg. väfnader, afsedda att bekläda en vägg, ett golf eller en möbel eller att göra tjänst som förhängen, således motsvarande de svenska begreppen "väggbonad", "matta" och "duk". I svenskan har ordet tapet erhållit endast betydelsen af väggbonad (se d. o.). I uttrycket "bringa något på tapeten" (fr. mettre sur le tapis), väcka förslag
Källa: Project Runeberg ·
