Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning

Originalsida 363
Originalsida 363
Originalsida 362
Originalsida 363
362–363

Sida 363

Tekniska museer

grupper, nämligen: högre fackskolor (technische mittelschulen), som utbilda tjänstemän för medelhöga tjänster inom stats- och kommunalförvaltningarna samt arbetsledare och konstruktionsbiträden (kurserna äro 2- och 3-åriga); lägre fackskolor, ofta kallade werkmeisterschulen, utbilda de lägre graderna af arbetsledare; gewerbliche fortbildungsschulen, hvilka meddela lärlingar och gesäller sådana kunskaper och färdigheter, som äro nödvändiga för framgångsrik yrkesutöfning. I Preussen finnas öfver 60 högre fackskolor (motsvarande våra Tekniska elementarskolor) och omkr. 1,800 industriella fortsättningsskolor. Sachsen har ett i hög grad utveckladt system af tekniska läroanstalter, hvaribland de s. k. Technische staatslehranstalten i Chemnitz, inrättade 1836, utgöra en af Tysklands äldsta tekniska läroanstalter och åtnjuta sedan länge stort anseende. Technikum Mittweida är en af Tysklands största läroanstalter. — Österrike har en berömd Technische hochschule (se Wien). — Schweiz likaså har sin Eidgenössische technische hochschule (se Zürich). — Frankrike kan betecknas som föregångslandet på den tekniska undervisningens område så till vida, att tekniska läroanstalter där inrättades tidigare än i andra länder. Redan under 1700-talet grundlades framstående specialskolor, såsom École nationale des ponts et chaussées (1747) och École nationale supérieure des mines (1778). 1794 inrättades École polytechnique (se Polytekniska skolor), den första polytekniska läroanstalten i Europa. Vid slutet af 1700-talet inrättades Conservatoire national des arts et métiers (se d. o.). 1829 inrättades École centrale des arts et manufactures, som utbildar ingenjörer för olika områden. Den lägre tekniska undervisningen ombesörjes af de s. k. écoles nationales d'arts et métiers (i Aix, Angers, Châlons, Lille och Cluny), som utbilda verkstadschefer och industriidkare; écoles nationales professionnelles, som utbilda kunniga yrkesarbetare till verkmästare; écoles pratiques d'industrie et de commerce ha till ändamål att förbereda lärlingsutbildningen. — I England har under 1880-talet mycket uträttats för den högre och lägre tekniska undervisningen. Högsta ledningen af undervisningsväsendet utöfvas af Board of education (se Board). City and guilds of London institute, bildadt 1878, har verksamt främjat den tekniska undervisningen, bl. a. genom att inrätta tekniska läroverk. De tekniska läroanstalterna indelas i technical institutions och day technical classes, hvilka räknas till den högre tekniska undervisningen, schools of art och art classes, som meddela undervisning i konstindustriella läroämnen, och other schools and classes for further education, hvilka kunna anses som tekniska och kommersiella aftonskolor. Anmärkningsvärdt är, att undervisningen i de tekniska skolorna i stor utsträckning meddelas genom experiment och laboratorieöfningar. Den 1889 antagna lagen Technical instruction act anses ha verkat mycket främjande på sitt område. — I Belgien meddelas högre teknisk undervisning inom särskilda afdelningar vid universiteten och vid en del specialskolor (écoles supérieures spéciales). De tekniska skolorna ha till hufvudsaklig uppgift att utbilda skickliga yrkesarbetare och förmän (motsvara de industriella fortsättningsskolorna och lägre fackskolorna i Tyskland). Därjämte finnes ett rätt stort antal lärverkstäder (ateliers d'apprentisage) för allsidig yrkesutbildning. — I Nord-Amerikas förenta stater kunna de läroanstalter, som meddela ingenjörsutbildning, indelas i två hufvudgrupper, nämligen dels sådana, vid hvilka den tekniska undervisningen utgör blott en del af den totala undervisningen, förande någon af beteckningarna university eller college, dels sådana läroanstalter, som hufvudsakligen meddela teknisk undervisning och hvilkas benämning motsvarar resp. läroanstalts ändamål. Främst bland de högre tekniska läroanstalterna står Massachusetts institute of technology i Boston, inrättadt 1861. Den största tekniska läroanstalten i förening med ett universitet finnes vid Cornell university i Ithaca. Framstående läroanstalter, som meddela teknisk undervisning, äro dessutom Armour institute of technology i Chicago, Columbia university i New York, Carnegie institute of technology i Pittsburgh, Stevens institute of technology i Hoboken, University of Minnesota i Minneapolis, m. fl. En särställning intar ingenjörskolan i Westpoint för utbildning af ingenjörsofficerare. Det lägre tekniska undervisningsväsendet är ej särdeles utveckladt. Det finnes technical schools för hufvudsakligen teoretisk teknisk undervisning, trades schools afseende den handtverksmässiga delen af de olika yrkena. Laboratorieundervisningen har nått en storartad utveckling. W. D—n.

Tekniska motorer, mek. Se Motor, sp. 1225.

Tekniska museer. 1914 funnos 91 tekniska högskolor i hela världen och vid hvar och en af dem samlingar af teknisk och industriell karaktär. Därjämte innehöll ett stort antal museer, i synnerhet i Europa och Amerika, afdelningar för teknik o. d. — Af själfständiga tekniska museer, som finnas endast till ett fåtal, torde de första ha uppstått i de engelska länderna, såsom The science museum i London, troligen, näst Münchens, det förnämsta af alla, Industrial and technological museum i Melbourne (1870) och Technological museum i Sydney (1893). Den moderna tekniska museitanken har emellertid utvecklats i Tyskland och därifrån spridt sig till Österrike-Ungern. Främst står Deutsches museum (1903) i München (se d. o., sp. 39), som finansieras genom en förening af omkr. 5,000 medlemmar med en årsbudget på omkr. 700,000 mark och i anslutning till samlingarna af modeller har omkr. 40,000 böcker och 15,000 ritningar m. m. Vidare märkes Städtisches museum für handel und industrie (1909) i Köln, som hufvudsakligen inriktar sig på nutidsproduktionens belysning. Af mindre omfattning äro Technologisches museum och Museum für industrielles zeichnen (bägge i Mülhausen, Elsass). Öfriga tekniska museer i Tyskland egna sig hufvudsakligen åt samfärdseln, såsom K. Bayerisches verkehrsmuseum i Nürnberg (1885) och K. Verkehrs- und baumuseum i Berlin (1906). — I Österrike-Ungern finnas K. Technologisches gewerbe-museum i Wien (1879), hufvudsaklieen för mekanik och elektroteknik, samt det betydliga Magyar királyi köztekedési múzeum i Budapest (1896). I samband med kejsar Frans Josefs sista jubileum lär emellertid i Wien ha skapats ett modernt, allsidigt tekniskt museum efter

Källa: Project Runeberg ·