Sida 226
Tangerande bågar
olika bokstäfver och skiljetecken. Se Skrifmaskin och Sättmaskin. 1. (I. F.) 2. A.L.*
Tangentbussol [-sål; af tangent, se d. o., och fr. boussole, kompass], fys. Se Galvanometer.
Tangentialkomposant l. Tangentialkraft, mek., benämnes den komposant af en kraft, som verkar efter tangenten till den bana, hvilken kraftens angreppspunkt beskrifver. G. R. D.*
Tangentnyckel. Se Telegraf.
Tangentplan till en yta kallas ett plan, som i en viss punkt råkar ytan, utan att skära denna, äfven om det utdrages, eller, mera exakt definieradt, ett plan, som går genom tre sammanfallande punkter på ytan. — Tangentplan till en dubbelkrökt kurva kallas ett plan, som är lagdt genom en tangent till kurvan.
Tangentproblem. Se Tangent 1.
Tangentvinkel, mat., vinkeln mellan två tangenter till en kurva.
Utsikt af Tanger. Tanger [ta'ndʃer], arab. Tandja, befäst sjöstad i Marokko, vid västra inloppet till Gibraltars sund, 9 km. ö. om Cabo Spartel, ligger amfiteatraliskt på sluttningen af ett naket kalkberg vid en rymlig vik (se fig.). Hamn i vanlig mening saknas (människor och varor föras från fartygen i land medelst småbåtar och bärare), men redden lämnar god ankargrund och skydd för de största fartyg, utom mot östliga vindar. Efter 1907 har en bassäng med en yttre och en inre hamnarm byggts, men kan ej mottaga större fartyg. Staden är försvarad af en gammal ringmur och ett stort förfallet slott (Kasba) samt har mycket smala, krokiga gator och oansenliga hus med platta tak. Folkmängden uppgår till omkr. 40,000 pers., hvaraf 1905 omkr. 9,000 européer (mest spanjorer) och 10,000 judar. Industrien är obetydlig, och T. är hufvudsakligen handelsstad, den viktigaste i Marokko. Med Gibraltar, som från T. hämtar sina mesta lifsförnödenheter, har det regelbunden ångbåtstrafik. Som den Europa närmaste platsen har T. mer än någon annan plats i Marokko rönt inflytande därifrån och sedan slutet af 1700-talet varit ett diplomatiskt centrum. Den kosmopolitiska societet, som sålunda bildats, har förskaffat sig privilegier och friheter som ingenstädes i det öfriga Marokko. Efter 1912 har den diplomatiska representationen i T. upphört. I T. finnes en kristen kyrkogård, till hvars omgärdande med mur 12 i Marokko representerade makter (bl. a. Sverige) bidragit. Genom fransk-spanska fördraget i Madrid 27 nov. 1912, som bestämde det spanska protektoratets utsträckning i norra Marokko, undantogs staden T. med område (362 kvkm.), hvilket skulle bilda en internationell zon. — Det romerska Tingis, som låg i omedelbar närhet till det nuv. T., var en urgammal stad. Kejsar Claudius gjorde det till romersk koloni och hufvudstad i prov. Tingitana. Det eröfrades och innehades sedan efter hvartannat af vandaler, bysantiner och araber (omkr. 700) samt föll 1471 i portugisernas händer. Som en del af portugisiska infantinnan Katarinas brudskatt kom T. vid hennes förmälning med Karl II 1662 till England. (En karta öfver fästningsverken och hamnbyggnaderna vid denna tid är bilagd svenske ministern i London J. Leijonberghs und. skrifvelse 11 juli 1662.) Engelsmännen försvarade det med framgång 1680 mot morerna, men förstörde fästningsverken 1684 på grund af de med deras underhåll förenade kostnaderna och uppgåfvo staden till morerna, som ånyo befäste densamma. T. bombarderades 1690 af en spansk flotta och 1844 af en fransk under prinsen af Joinville. (Wbg.)
Tangera (lat. tangere), vidröra, beröra; mat., vara tangent till (se Tangent 1). Två kurvor eller ytor sägas tangera hvarandra i en punkt, om de i denna punkt ha en gemensam tangent eller ett gemensamt tangentplan (se d. o.). (I. F.)
Tangerande bågar, meteor., äro färgade bågar på himmelen, tillhörande de s. k. halofenomenen (se d. o.). Den vanligaste, 22-graders-gården, är ofta ledsagad af en hornformigt böjd båge, som tangerar denna utantill i den öfversta punkten, samt, mera sällan, i nedersta punkten af en kort tangerande båge, som dock ej har någon hornformig krökning. Äfven det halofenomen, som benämnes cirkumzenitalbågen och utgöres af en starkt färgad, kort cirkelbåge, hvars medelpunkt ligger i zenit, räknas till de tangerande bågarna, emedan den, då solen har en viss höjd, ofvantill tangerar den s. k. 46-graders-gården. Dessutom finnas ock bågar, som tangera 22- och 46-graders-gårdarna till höger och vänster i öfre och undre kvadranterna. Alla dessa tangerande bågar kunna förekomma, vare sig de gårdar, som af dem beröras, vid tillfället äro synliga eller ej. R. R.*
Källa: Project Runeberg ·
