Sida 595
Thomée, Anders Jakob
utnämndes kan till borgmästare där. 1873—89 var han därjämte stadens representant i riksdagens Andra kammare och tillhörde 1876—86 lagutskottet (sedan 1879 vice ordf.); 1884 valdes han till justitieombudsmannens suppleant, 1886—89 var han justitieombudsman, och 1889 utnämndes han till justitieråd.
2. Åke T., den föregåendes brorson, jurist, ledamot af Högsta domstolen, f. 23 dec. 1863 i Kells-Nöbbelöf, Skåne, blef student i Lund 1882, juris kandidat där 1887, efter domarförordnanden under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge vice häradshöfding 1890, assessor i Svea hofrätt 1898, led. af Lagbyrån 1901 och af Lagberedningen 1903, revisionssekreterare 1904 samt justitieråd 1907. S. å. förordnades han till ordf. i arbetsaftalskommittén; 1909 utnämndes han åter till justitieråd. T. har dessutom bl. a. varit Vet. akad:s ombudsman 1904—07 samt tjänstgjort i Lagrådet 1913—14. 1—2. (C. G. Bj.)
Thome, Heinrich, fortifikationsofficer och kartograf (födelse- och dödsår ej kända), hade "inbeställts" som ingenjör af Gustaf Horn senast 1624, fullbordade 1626 en regleringskarta (nu i Fortifikationsarkivet) öfver Staden mellan broarna, den äldsta bevarade regleringskarta öfver vår hufvudstad. Som ingenjör vid svenska armén i Preussen sedan 1626 byggde han fästningsverk vid Pillau, Elbing, Dirschau, Fischhausen, Marienburg m. fl. orter samt utarbetade en vacker karta öfver "Ein theil Preussens". Efter stilleståndet i Stuhmsdorf (1635) tyckes han ha lämnat den svenska tjänsten och gått (eller kanske återgått) i polsk, ty den bok, i hvilken han infört sina kartor och befästningsritningar, återfanns i Warschau under Karl X:s krig och förvaras nu i Fortifikationsarkivet. L. W:son M.
Thomé [tåmē], Francis Lucien Joseph, fransk tonsättare, f. 1850 på Mauritius, d. 1909 i Paris, elev af konservatoriet där, komponerade bl. a. körverk med orkester (Hymne à la nuit och Vénus et Adonis), oratoriet L'enfant Jésus, åtskillig balett- och skådespelsmusik samt behagliga pianostycken.
Thomé, Verner, finsk målare, f. 1878 i Alajärvi, studerade i Helsingfors, München (1900—02) och Paris och är en af de främste finländske representanterna för moderna sträfvanden i måleriet. Galleriet i Helsingfors eger två för hans olika stadier representativa behandlingar af ämnet Lekande gossar på stranden efter badet, den tidigare med de nakna kropparna noggrant och skickligt tecknade, ljuset blekt och neutralt, den senare i skimrande, färgrikt solljus, måleriskt dekorativt hållen, samt den likaledes typiska målningen I Borélys park (Marseille) i flödande och bländande sol — de båda sistnämnda jämte Vår i Parc Monceau, flera solstudier i akvarell samt koloristiskt utsökta damporträtt utställdes på Baltiska utställningen i Malmö 1914 och i Stockholm 1916. G—g N.
Thomedag. Se Tomedag.
Thomée [-mē], svensk släkt, en gren af släkten Thomæus (se d. o.). 1. Gustaf Henrik T., ämbetsman, författare, f. 1763 i Ifö, Skåne, d. 5 sept. 1823 i Stockholm, student i Lund, ingick, efter aflagd examen, i Kanslikollegium, förordnades 1801 till kanslerssekreterare vid Lunds universitet och vardt sedermera förste expeditionssekreterare i Kanslikollegium. Han öfversatte Tacitus' "Annaler" (d. 1, 1796) och en mängd romaner samt utgaf 1815 poemen Gamla och nya seklet, Nordens qvinnor och Sång till Horatius samt 1821 de humoristiska dikterna Småländingen och Resor till Drottningholm och Lofön.
2. Gustaf T., den föregåendes son, författare, öfversättare, f. 18 dec. 1812 i Stockholm, d. där 16 juni 1867, vardt student i Uppsala 1830 och filos. kandidat 1835. Året förut hade han utgett diktsamlingen Lyriska reminiscenser. Han ingick därefter i en hufvudstadstidning, till en början som sättare och korrekturläsare, snart som medarbetare. Den verksamhet han sedermera utvecklade gränsar i omfattning till det underbara. Som originalförfattare egnade han sig mest åt historiska och geografiska ämnen, utgaf bl. a. Jorden (1851), Lärobok i geographien (1853), resehandboken Sverige (1857, flera omarbetade uppl.), Konungariket Sveriges statistik i sammandrag (1859—61), Stockholmska promenader (1863), kartböcker o. s. v., hvarjämte han deltog i utarbetandet af Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (1858—65). Flera andra originalarbeten och bearbetningar, tidskrifter o. s. v. utgaf eller redigerade han. Samtidigt offentliggjorde han en ofantlig mängd öfversättningar af vetenskapliga arbeten, romaner och noveller af franska och engelska författare, spridda som följetonger eller särskildt tryckta. Därjämte var T. sedan 1845 medarbetare i "Stockholms dagblad" samt undervisade äfven i flera läroanstalter m. m. Det rastlösa arbetet bröt emellertid i förtid hans krafter.
3. Anders Jakob T., ämbetsman, f. 25 aug. 1812 i Ramlösa, d. 15 juni 1874 i Stockholm, blef student i Lund 1829, auskultant i skånska hofrätten 1836 och vice häradshöfding 1841 samt var t. f. domhafvande på olika ställen 1844—46 och landssekreterare i Jämtlands län 1846—56. Han arbetade oförtrutet för Norrlands utveckling, särskildt för dess industri och kommunikationer. Rikt gift, förlade han först och köpte sedan (1853) Åflohammars bruk (manufakturverk) i Offerdals socken. Bruket hade stor afsättning på Norge. T. insåg snart nödvändigheten af att anlägga en större farled genom Jämtland. Genom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade företagits undersökning af Jämtlands kommunikationsled, "som består i omväxlande landt- och sjöväg". Som ombud för Norrlands bruksegare i borgarståndet vid 1856—57 års riksdag kunde han kraftigt arbeta för anslag till denna farled, som genom hans oförtrutna nit genomfördes och afslutades 1863. Starkt upptagen af enskilda affärer, tog han 1856 afsked från sin
Källa: Project Runeberg ·
