Sida 471
Terminshandel
frö (genom felslagning). Det är dessa frukter, som, torkade, utgöra droghandelns myrobalaner (af grek. myron, salfva, och balanos, ollon), hvilka äro en viktig handelsartikel och på grund af sin stora garfsyrehalt begagnas vid beredning af finare lädersorter. De mest bekanta arterna äro T. catappa, belerica och chebula, hvilka lämna myrobalaner med samma namn. De finnas alla i Ostindien. Myrobalanerna ha växlande storlek (omkr. 2—3 cm. långa) och äro till formen elliptiska, rundadt äggformiga eller något päronformiga samt till färgen olika hos olika arter: smutsigt gulaktiga eller gulbruna till svartbruna (jfr Garfmedel, sp. 746). Om ett annat slag af myrobalaner se Phyllanthoideæ. Fröna af Terminalia catappa, som är ett vackert, i tropikerna ofta odladt prydnadsträd, äro oljehaltiga och ätliga och kallas indiska mandlar. T. tomentosa är ett viktigt skogsträd med purpursvart kärnved i Ostindien och på Ceylon. O. T. S. (G. L—m.)
Terminalia. Se Terminus, myt.
Terminalknopp, bot. Se Knopp och Terminal 2.
Terminanter (af lat. terminare, begränsa), tiggarmunkar, som inom ett begränsadt område samla gåfvor; ett sådant insamlande benämnes terminerande. De nyaste romerska bestämmelserna härom finnas i "Acta apostolicæ sedis", I, 1909. Hj. H—t.
Terminationspengar (jfr Terminanter), de medel i klingande mynt, som upptogos under sockengången (se d. o.) och lämnades åt rektor, som delade ut dem åt vederbörande lärare. De gåfvo liksom hela sockengången upphof till olägenheter, bl. a. oenighet mellan lärarna, och ersattes småningom med djäknepenningar (se d. o.). Jfr bl. a. Lundin och Strindberg, "Gamla Stockholm", 3:e uppl. (1912). J. C.
Terminator, astron., begränsningslinjen mellan den af solen belysta och den obelysta delen af månytan. På grund af månytans ojämnheter framstår icke terminatorn som en jämn och skarp linje, utan synes ojämn och "trasig". Under månens olika faser genomlöper terminatorn olika delar af månytan. Månens berg synas tydligast och vackrast, då de befinna sig i närheten af terminatorn, där solljuset faller mera snedt mot månytan, så att skuggorna bli längre och reliefen skarpare framträder. B—d.
Terminera. Se Termin.
Termini Imerese (lat. Thermæ Himerenses), stad i italienska prov. Palermo, på norra kusten af Sicilien (37° 59′ n. br.), vid järnvägen Palermo—Messina. 20,130 inv. (1911). Navigationsskola. Sardin- och tonfiskfångst. T. är en af de lifligaste städerna på ön. Den ligger i en mycket bördig trakt och utskeppar från sin förträffliga hamn spannmål, sydfrukter, olja, vin och andra produkter. Dess makaroner anses vara de bästa på Sicilien. Från romarnas tid härstamma åtskilliga ruiner: af en amfiteater, en vattenledning, en basilika m. m. En samling förhistoriska, grekiska och romerska fornlämningar samt taflor af äldre sicilianska målare finnes i museet i staden. T. är jämväl en besökt badort; dess varma saltkällor (44° C.) besjöngos redan af Pindaros. — Om stadens äldre historia se Himera. Det starka slottet, som Robert af Neapel förgäfves belägrade 1338, förstördes 1860. (H. W—k.)
Terminism (af lat. terminus, gräns, begrepp). 1. Filos., namn på nominalismen (se d. o.) under senskolastiken, då denna åsikt ånyo utvecklades af Occam och hans efterföljare. — Terminist, anhängare af denna åsikt. — 2. Teol., den af Böse framställda läran om nådatiden för människan. Se Terministiska striden. 1. S—e.
Terministiska striden, en jämförelsevis obetydlig teologisk lärostrid inom den lutherska kyrkan på 1600-talet. Anledningen till densamma gaf en af pietismens anhängare, diakonen J. G. Böse i Sorau (d. 1700), genom skriften "Terminus peremtorius salutis humanæ", hvilken i kalvinistisk anda förfäktade den åsikten, att människans nådatid icke räckte ända till hennes död, utan endast till en af Gud förutbestämd gräns (terminus) eller tidpunkt i hennes lif, efter hvilken ingen omvändelse för henne var möjlig. Hufvudstriden utkämpades mellan professorerna i Leipzig, Rechenberg och Ittig, af hvilka den förre, Speners måg, försvarade Böses "terminism". Småningom afstannade hela striden af sig själf. J. P.
Terminologi (af term, se d. o., och grek. logos, lära), sammanfattning (och förklaring) af de inom en vetenskap, en konst eller ett yrke öfliga konstord och talesätt (de s. k. termini technici, de tekniska termerna). — Adj. Terminologisk.
Terminos, Laguna de, stor strandsjö i mexikanska staten Campeche, omkr. 50 km. lång och intill 25 km. bred. Från Campechebukten afskiljes lagunen af öarna Carmen och Puerto real. De sammanbindande sundens djup är endast 0,5—1,5 m. På ön Carmen ligger frihamnen Carmen, på 18° 38′ n. br. Jfr Campeche. H. W—k.
Terminsaffärer, hand. Se Terminshandel.
Terminsafgift. Se Skolafgift.
Terminsbetyg. Se Betyg.
Terminshandel, Terminsaffärer, hand., den börsmässigt organiserade handeln på tid (termin), har utvecklats ur vanliga leveransaffärer, hvilka ju också kunna betecknas som tidsaffärer, och skiljer sig från dessa däri, att kontrahenterna, som vid det vanliga leveransaftalet i hvarje fall kunna enas om aftalets olika punkter, såsom kvantitet, kvalitet, ort, tid och sätt för leveransen, pris, betalningsvillkor o. s. v., vid den börsmässiga terminshandeln äro bundna af fasta regler, så att den speciella öfverenskommelsen parterna emellan omfattar blott priset och till en viss grad leveranstiden. Allt öfrigt, kvantiteten (kontraktsenheten), kvaliteten (typen) och i viss mån äfven leveranstiden (per medio eller ultimo den och den månaden, per januari etc.) samt afvecklingen, är fixeradt genom börsförordningar och usanser. Medan de vanliga leveransaffärerna regelbundet resultera i effektiv leverans, kunna terminsaffärerna på grund af terminsaftalens likformighet afvecklas genom kompensation, i det att den, som på börsen köpt eller sålt på tid, kan afveckla sitt engagement genom att sälja eller köpa motsvarande post per samma termin, då alltså vid tidpunkten för aftalets fullgörande, mottagande eller leverans af varan icke förekommer, utan blott en uppgörelse af prisdifferensen (differensaffärer).
Källa: Project Runeberg ·
