Sida 442
Tengmalm, Peter Gustaf
samt medelpunkten för ögruppens handel är Santa Cruz med 63,004 inv. (1910). Högre och svalare ligger La Laguna (se Laguna 2). (H. W—k.)
Teneriffa. Se Tenerife.
Tenes l. Tennes (grek. Τένης), grek. myt., son af Kyknos och Prokleia, broder till Leukothea (se Ino). T. blef hos sin fader förtalad af sin styfmor och utsatt i en kista, som af hafvet drefs till den ö, som efter T. fick namnet Tenedos. T. dödades af Akilles och dyrkades sedan på Tenedos som gud. J. C.
Tenesmer (af grek. teinesmos, förstoppning), med., kallas synnerligen häftiga smärtor af slitande eller sammansnörande karaktär, lokaliserade till stolgången och förorsakade af inflammationer, hemorrojder eller andra sjukliga processer i ändtarmen. Särskildt äro rödsot och andra häftiga enterokoliter (se Tarmsjukdomar) alltid åtföljda af dylika smärtor. J. E. J—n. (I. H.)
Tengberg, Niklas August, universitetslärare, historiker, f. 26 mars 1832 i Göteborg, d. 14 nov. 1870 i Stockholm, blef 1849 student i Lund, där han 1853 aflade filos. kandidatexamen och promoverades till filos. doktor. 1855 kallades han till docent i historia, utnämndes 1858 till adjunkt och, efter att en längre tid på förordnande ha bestridt professuren, 30 dec. 1863 till professor i samma ämne vid ofvannämnda universitet. Som frukter af T:s forskningar, som hufvudsakligen omfatta 1700-talets historia och delvis anställdes i utländska arkiv (Berlin, Wien, Paris och Köpenhamn 1861—62), föreligga Om Sveriges förhållande till främmande magier under k. Karl XII:s styrelsetid (akad. afh. 1854), Bidrag till historien om Sveriges krig med Ryssland åren 1741—43 (2 hftn, 1857, 1860), Om kejsarinnan Catharina II:s åsyftade Stora Nordiska alliance (akad. afh. 1863), Om frihetstiden (1867) samt Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning (1871; utg. af K. T. Odhner), det enda T. hann bearbeta af sitt betydande material till Gustaf III:s historia. T:s skrifter utmärkas för gedigen forskning, enkel, sakrik framställning och en fin, inträngande och själfständig uppfattning af ämnet. (L. S.)
Tengberg, Johan Rudolf, historiker, f. 2 febr. 1845 i Lidköping, d. 3 jan. 1877 i Stenstorp, blef 1867 student samt 1875 filos. doktor och docent i historia i Uppsala. T. författade bl. a. en uppmärksammad doktorsafh. Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige (1875), Sverige under partitidehvarfvet 1718—1809 (1718—54, fullb. af Boëthius, se d. o. 4, i "Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar", bd V, 1879) och historiska artiklar i Nordisk familjebok.
Tengbom. 1. U. H. M. T., författarinna. Se Lundström 2, sp. 1425. — 2. Ivar T., den föregåendes brorson, arkitekt, f. 7 april 1878 i Vireda socken, Jönköpings län, studerade vid Chalmers tekniska skola i Göteborg 1894—98, vid Konstakademiens byggnadsskola 1898—1901, då han erhöll Kungl. medaljen, och i utlandet 1905—06. 1906—12 samarbetade han med E. Torulf i Stockholm och Göteborg, men har därefter drifvit egen arkitektverksamhet i Stockholm. 1907 blef han arkitekt i Öfverintendentsämbetet och 1916 professor i arkitektur vid Konsthögskolan. Sedan 1917 är han led. af Konstakademien. — Firman Tengbom och Torulf vann 1905 andra pris vid täflan om Stadshus i Stockholm och 1906 likaledes andra pris för Engelbrektskyrkan. I täflan om rådhusbyggnad i Borås vann firman första priset och fick äfven utföra sitt förslag (byggnaden stod färdig 1909). Firmans andra monumentalbyggnad var Arvika nya kyrka (stenkyrka med trätakskonstruktion och hög tornspira, färdig 1911). De förnämsta verk, som T. utfört, sedan firman upplöstes, äro Stockholms enskilda banks nybyggnad vid Kungsträdgårdsgatan och två bredvidliggande hus vid Wahrendorfsgatan, en komplex, som ger en samlad helbild, på en gång representativt modern och i sin slutna, kraftiga hållning af stark personlig karaktär (komplexen påbörjad 1912 och fullbordad 1915; se afbildningen i art. Stockholms enskilda bank, sp. 14; ett illustreradt praktverk om byggnaderna af T. och G. Paulsson utkom 1916). Året därförut stod samma banks nybyggnad vid Götgatan färdig, 1916 Borås enskilda banks hus, 1917 Svenska dagbladets hus vid Karduansmakargatan. Under byggnad står Högalidskyrkan på Södermalm (påbörjad 1917, sedan T. vunnit första pris vid täflan). Bland af T. uppförda privathus äro justitierådet Tryggers i den s. k. Diplomatstaden (färdigt 1915), V. Philipsons vid Karlavägen och direktör Henkes i Saltsjöbaden (båda 1916). T. har dessutom lämnat ritningar till sjukhus (bl. a. Sachsska barnsjukhuset, se fig. i art. Sachs, sp. 272), sanatorier, fabriksbyggnader, skolor. T. var 1908—11 redaktör för tidskr. "Arkitekten" och har där liksom i andra publikationer skrifvit uppsatser om byggnader och byggnadsväsen. — Hans hustru Hjördis T., född Nordin, f. 1877, gift 1905, har studerat vid Tekniska skolan samt i Paris och egnat sig åt konstindustriell verksamhet, illustrationer m. m. G—g N.
Tengeli älf (fi. Tengeliönjoki), från ö. infallande forsrik biflod till Torne älf, Finland. Dess största forsar äro Portimonkoski (10,2 m. fallhöjd; 39,168 hkr) och Luonionkoski (6,2 m. fallh.; 22,237 hkr). O. B—n.
Tengene, kommun i Skaraborgs län, Viste härad. 2,313 har. 786 inv. (1917). I T. jordebokssocken och församling ingår äfven Grästorps köping med 96 har, 660 inv. T:s församling, som alltså omfattar 2,409 har med 1,446 inv., bildar med Trökörna, Hyringa, Malma och Längnum ett pastorat i Skara stift, Väne kontrakt. Den för de tre sista socknarna gemensamma kyrkan bär namnet Fridhem.
Tengis, sjö. Se Balkasj.
Tengmalm, Peter Gustaf, läkare, naturforskare, f. 29 juni 1754 i Stockholm, d. 27 aug. 1803 i Västerås, blef 1772 student i Uppsala, måste i
Källa: Project Runeberg ·
