Sida 603
Thomsons dubbelbrygga
vidsträckt lärarverksamhet (äfven för svenskar) och på en mängd konsertresor väckt beundran för ren stil och ovanligt stor virtuositet, särskildt i passagespel med dubbelgrepp. I Stockholm har han uppträdt 1911 och 1912. E. F—t.
Thomson [tå'msən], Joseph, skotsk Afrika-resande, f. 1858 i Penpont, Dumfriesshire, d. 1895 i London, student i Edinburgh 1875, medföljde 1878 som geolog Royal geographical societys expedition till östra Central-Afrika under Keith Johnson och ledde efter dennes död (28 juni 1879) vid Behobeho (mellan kusten och Njassa) densamma till Njassas norra ända och, genom dittills outforskade trakter, till Tanganjika, undersökte dess aflopp Lukuga, gick s. om sjön och upptäckte 1880 Rikva (se d. o.) samt återvände till kusten. På ofvannämnda sällskaps uppdrag företog han 1883—84 en äfventyrlig färd genom det af masai (se d. o.) bebodda landet till Victoria Njansa. På en expedition till Sokoto 1885 för National african companys räkning afslöt han med sultanerna i Sokoto och Gando fördrag, som gynnade de brittiska intressena i Nigeria. 1888 gjorde han en forskningsresa i södra Marokko. I British South Africa companys tjänst drog han 1890—91 från Quilimane genom de förut till stor del outforskade områdena mellan Njassaoch Bangveolosjöarna och Sambesi samt slöt med infödingarna fördrag, som gåfvo kompaniet politiska, handels- och bergverksrättigheter i Rhodesia. De många färdernas strapatser bröto hans krafter. Han var en af de mest framgångsrike bland Afrikas stora pionjärer, och det länder till hans heder, att "han aldrig vållat en infödings död". Han skref bl. a. To the Central african lakes and back (1880), Through Masailand (1884) och Travels in the Atlas and Southern Marocco (1889). Se biogr. af hans broder J. B. Thomson (1896).
Thomsonbryggan [tå'msən-], fys. Se Thomsons dubbelbrygga.
Thomsoneffekt [tå'msən-]. Se Termoelektricitet, sp. 911.
Thomson-Houston [tå'msən-ha͡u'stən]. Se Elektroteknisk industri och Thomson, Elihu, sp. 1157.
Thomsonit l. Comptonit, miner., ett efter den skotske kemisten Th. Thomson uppkalladt, till zeolitgruppen hörande kalknatron-lerjordsilikat af formeln 2 (Ca O . Al2 O3 . 2 Si O2) . 5 H2 O jämte den motsvarande natriumföreningen. Kristalliserar i prismatiska former tillhörande det rombiska systemet, oftast bildande kul- eller kärfformiga glas- eller pärlemorglänsande aggregat. Genomlysande eller oklar, färglös eller i ljusa, grå, gula eller rödaktiga färger. Förekommer i blåsrum i basaltiska och fonolitiska bergarter i Böhmen, Skottland, på Färöarna och Island m. fl. st. Hit räknas också den närstående mesolen l. färöliten. Ant. Sj. (Hj. Sj.)
Thomson-Joule-effekt [tå'msən-dʃō'l-], fys., en af W. Thomson (se Kelvin) och Joule (se d. o.) 1852 påvisad effekt, bestående däri, att en gas, som får utvidga sig, utan att uträtta något yttre arbete, likväl kan afkylas (jfr Mekaniska värmeekvivalenten, sp. 3). Om en gas, t. ex. luft, får passera genom ett rör (R, se fig.), som genom en propp af något tämligen tätt material, t. ex. hoppressadt siden, är deladt i två rum, af hvilka det ena (1) sättes i förbindelse med en kompressionspump och det andra (2) med en sugpump, kan man åstadkomma, att en konstant tryckdifferens (Δp) uppkommer hos gasen på båda sidor om proppen. Gasen passerar då i en jämn ström från det ena rummet till det andra, men till följd af friktionen i proppen får gasen icke någon nämnvärd hastighet och dess rörelseenergi ökas således endast obetydligt. Det oaktadt förbrukas energi, till följd hvaraf gasmassan afkyles, beroende på, att s. k. inre arbete uträttas. Temperatursänkningen (Δt) kan beräknas enligt formeln
där t betyder temperaturen hos den i röret inkommande gasen. Af formeln framgår, att ju lägre nyssnämnda temperatur är, desto kraftigare blir afkylningen. Vätgasen bildar i förhållande till andra gaser ett undantag. Vid temperaturer öfver —80,5° uppvärmes nämligen vätgasen, då den behandlas på ofvan angifna sätt, men under denna temperatur förhåller den sig på samma sätt som andra gaser. På samma sätt som vätgasen förhåller sig äfven heliumgasen, men motsvarande temperatur är vid denna gas —258°. — Thomson-Joule-effekten har fått en mycket viktig tillämpning vid framställning af flytande gaser (se Flytande luft, sp. 675). T. E. A.
Thomsonkoefficient [tå'msən-]. Se Termoelektricitet, sp. 912.
Thomsons deflektor. Se Deflektor, sp. 1500.
Thomsons dubbelbrygga l. Thomsonbryggan, fys., en modifikation af Wheatstones brygga (se Elektriska mätningar, sp. 300), uppfunnen af W. Thomson (se Kelvin), används för uppmätning af mycket små motstånd. För att
Källa: Project Runeberg ·
