Sida 10
en stund började stycket ånyo. Herdt spelade nu sin roll som om ingenting förefallit, och publiken var godmodig nog att låta saken passera.
*
Ännu ett.
Under en mellanakt på Théâtre des variétés i Paris hade en belgisk journalist hr Villemont gått ned på scenen och var snart inbegripen i ett lifligt samtal med mll Gennetier, den skådespelerska, som skulle börja nästa akt. Han stod bakom den fåtölj, i hvilken hon satt med hufvudet lutadt i handen, i grubblande ställning alldeles som det stod i rollen. Emellertid fördes konversationen så lifligt, att hr Villemont icke hörde hur regissören ropade: ”plats!” Ridån gick med detsamma upp och journalisten hade det nöjet att helt oförmodadt befinna sig ansigte mot ansigte med publiken. Han förlorade dock icke sin sinnesnärvaro, utan bugade sig för mll Gennetier och sade med mycket lugn: ”Alltså, madame, skall jag icke återvända förr, än hr de Nerac kommit tillbaka.” Och han aflägsnade sig med värdighet genom den mellersta dörren i fonden. Åskådarne visste naturligtvis ej hvem den skådespelaren var, som icke åter uppträdde, eller hvad den der hr de Nerac var för en gynnare, som ingen vidare omnämde.
*
Märkligt olycksfall.
I en fransysk tidning läses följande korrespondensartikel från Irland: ”En förfärlig händelse har träffat M. G. Han föll i går från balkongen utanför sitt fönster ned i gatan och bröt ryggen af sig, hvarpå döden följde inom en kort stund. Samma olyckshändelse träffade honom äfven i fjol.”
*
