Sida 155
Under bikten.
En spansk landstrykare skriftade sig. Under det han uppräknade några af sina synder varseblef han i biktfadrens stora ficka en silfversnusdosa, hvilken han behändigt smusslade derifrån. — Jag bekänner, min far, sade han derpå, att jag har stulit en silfversnusdosa. — Nåväl, min son, den får du lof att återställa. — Min far, vill ni mottaga henne? — Jag, hvad skulle jag med den? frågade biktfadren. — Jo, det är så, ser ni, återtog skälmen, att jag har erbjudit egaren att återlemna den åt honom, men han har vägrat att taga den tillbaka. — Det var en annan sak, sade presten, i så fall kan du behålla henne; hon tillhör dig.
*
Reklamation.
En parisertidning berättade en dag angående den bekante författaren Léon Gozlan, att han hade varit sjöman, gjort myteri ombord och mördat kaptenen. Gozlan skickade genast en så lydande förklaring till tidningens utgifvare: "Min herre! Ni säger att jag har varit sjöman. Det är sannt, jag har tillbragt tre månader på ett fartyg tillsammans med sprittnakna kaffrer, om hvilka det gjort mig mycket ondt att se dem gå svartklädda i solskenet. Ni har ytterligare berättat att jag skulle hafva gjort myteri ombord och mördat kaptenen. Detta är ännu sannare; ni har blott förbigått en ganska vigtig omständighet, nemligen den, att när jag hade mördat kaptenen, så åt jag upp honom. Jag har äran vara med utmärkt högaktning" etc.
*
