Sida 31
också, men nu möttes han af bolagets juridiska ombud, som allvarsamt sade till honom: Om ni icke återtar er ansökan, så komma vi att väcka åtal mot er inför domstol för det ni med vett och vilja satt eld på gods som varit försäkradt af bolaget. Assurans-innehafvaren, dräpt, har icke förnyat sina påståenden.
*
Grym ordlek.
I en liten stad i Frankrike inkom i en restaurationslokal en herre, som först roade sig med att locka till sig ägarinnans lilla hund ”Temps” och sedan han en stund hållit det stackars djuret öfver elden i jernspiseln slöt med att kasta in det i elden. Man tillsporde honom om anledningen till denna grymhet och gästen svarade helt lugnt: ”jag gjorde det blott för att döda tiden (le Temps).”
*
En svår natt.
Två dittills obekanta resande, A. och B., blefvo inkvarterade i ett rum öfver natten. När A. insomnade höll B. på att borsta sina tänder, och då A. på morgonen åter vaknade, befanns B. stadd i samma operation, hvilket gaf A. anledning att utropa: ”Herre, min Gud, hvad för en tröttsam natt ni måtte haft med den der sysselsättningen!”
*
Domedagsbasunen.
En kavalleritrumpetare hade en kusin, som var kammarjungfru hos en förnäm dam. En afton, då han superade hos sin kusin, kom frun hem. Hvar skulle man gömma sig? Kammarjungfrun räddade sig som hon
