Sida 40
Också ett svar.
En tidningsutgifvare friade till en prestdotter, men blef oupphörligt af henne hänvisad att först förskaffa sig fadrens samtyckte, och slutligen gick han till presten och begärde flickans hand. — Kom i kyrkan i morgon, svarade presten, och med detta svar måste friaren låta sig nöja. Dagen derpå gick den otålige älskaren i kyrkan, men missnöjd vände han derifrån, ty presten hade till text: ”Min dotter plågas svårligen af djefvulen.”
*
Den tyske baronen.
En liten tysk baron hade något ärende till baron Rothschild i Frankfurt, och gjorde honom derföre ett besök. Den store financieren var ifrigt sysselsatt med skrifning då baron X. anmäldes. Han såg således knappast upp, men sade: ”Tag en stol, min herre.” Baronen, med äkta tysk känslighet i afseende på titlarna, anmärkte: ”Min herre, ursäkta! Herr baron måtte visst inte ha hört mitt namn. Jag är baron, alltså baron X.” — ”Ah, jag ber tusen gånger om förlåtelse,” yttrade bankiren under det han fortfor att skrifva, ”ni är en baron — tag då två stolar, om ni vill vara så artig, och vänta tills jag har slutat det här brefvet.”
*
Förhinder.
En person omtalade att han var medlem af en barmhertighetsinrättning, och att han på flera år ej försummat sammankomsterna mer än två gånger, och då var det ”dödsfall och annat smått och godt” som förhindrat honom.
*
