Sida 172
Den obefordrade förtjensten
Sörjd och saknad.
En tidning från Saltsjön omnämner en mormonbiskops nyligen timade död och slutar sin nekrolog på följande sätt: "Han var trettiosju år gammal och efterlemnar en älskvärd familj, bestående af tolf hustrur och fyratiofyra barn, som begråta sin oersättliga förlust."
*
En officer utan värja.
En i en aflägsen rysk provinsstad liggande officer blef för tjenstefel dömd till en månads arrest, och när den skulle taga sin början affordrades honom hans värja. — "Gunås, jag har ingen," svarade han; "men klädmäklaren, af hvilken jag plär hyra en på paraddagarne, lär nog hyra ut den för hela månaden också, om han får betaldt."
*
Jesuiterna.
Två jesuiter kommo till ett otroget qvickhufvud när mannen låg på dödsbädden. De ville omvända honom till tron. "Hvilka ären j?" frågade han. — "Vi äro af Jesu sällskap," svarade den ene. — "Jaså; Jesus hade två sällskap, det ena vid sin födelse, och det var oxen och åsnan; det andra vid sin död, och det var de begge röfarne. Af hvilketdera sällskapet ären j?" — Jesuiterna gingo sin väg.
*
Den obefordrade förtjensten.
Man frågade en viss minister, hvarför han icke befordrade förtjensten. — "Derför," svarade han, "att förtjensten icke har befordrat mig."
*
Källa: Project Runeberg ·