Sida 172
Lika för lika.
När den vackra konstberiderskan madame Ch— var med sin man i Paris fick hon en gång ett bref från en grefve, som bjöd henne 1000 francs för ett rendez-vous. Man kan vara trogen maka fastän man är konstberiderska; madame Ch— visade brefvet för sin man. Denne skref genast ett bref till grefvens fru och erbjöd henne 2000 francs för ett rendez-vous. Med skäl förtörnad skickade hon brefvet till polismästaren, och denne lät kalla till sig konstberidaren. Hr Ch— kom, erkände att han skrifvit brefvet och visade derjemte grefvens bref till hans hustru. — Hvad var nu att göra för polismästaren?
*
En ordlek.
Två främlingar träffades på boulevarden i Paris. — Nåväl, sade den ene, ni var på Longchamps-promenaden, hurudana hattar bruka damerna i år? — Det fins inga hattar mer, sade den andre, numera begagnas blott betsel (på franska brides, som äfven betyder hakband). — Det är en symbol, anmärkte den förste, mamsellerna Benoîton hade stort behof af att hållas i tygeln.
*
Något rörande.
I Prag gick en gumma omkring och ropade: "Något rörande! ... Köp något rörande!" En herre, som hörde detta, stannade och frågade: "Kära mor, hvad har ni då, som är så rörande?" — "De här," svarade gumman och visade en bundt slefvar.
*
