Sida 76
amerikanskt vis: den lycklige som drog den hvita kulan fick det älskade föremålet, den andre måste träda tillbaka. Hvilkendera var nu den skjutne?
*
Lurad patient och lurad läkare.
Den engelske skådespelaren Simpson hade i några dagar varit sjuk. Hans läkare, Ashley, ordinerade åt honom ett läkemedel, som aktören på inga vilkor ville intaga. Läkaren var en fyndig man, och begagnade en egen list for att bota sin patient. Harry Simpson skulle uppträda i en pjes, der det hörde till hans roll att tömma en giftbägare. En afton, då han uppträdde i denna roll, fann han till sin häpnad bägaren i sin hand fylld med fisklefverolja i stället för portvin. Hvad skulle han göra? Hälla ut den? Men författaren till pjesen var i godt förstånd med läkaren, och aktören måste framvisa den tömda bägaren för sina bödlar. Han gjorde detta med en ganska vacker tirad. Harry Simpson tillslöt och nedsväljde den afskyvärda droguen. "Jag skall hämnas" — sade han. Och han hämnades: han dog utan att betala sin läkare.
*
Nöjd med litet.
En ung man kom till en grosshandlare och sökte plats på hans kontor. — "Jag skulle gerna vilja antaga herrn," sade den välvillige grosshandlaren, "men det är så dåliga konjunkturer ... det är så litet att göra". — "Åh, det gör ingenting," afbröt den sökande, "för mig behöfs inte så mycket ..."
*
En stark konstitution.
En tidning i Harrisburg omtalar en person, som gjort bankrutt fyra gånger, en gång blifvit slungad från en
