Sida 166
Lord Palmerstons skogvaktare.
Lord Palmerston hade en skogvaktare, hr Martin, som i 40 år varit i tjenst hos hans herrlighet, hvilken hedrade honom med synnerlig aktning. En dag sade den hedervärde hr Martin till lord Palmerston: — Ers herrlighet borde söka att bringa sina grannar till förnuft. — I hvad afseende då? frågade lorden. — I det afseendet att de komma och jaga på era egor och döda era vackraste harar. — Hvad vill ni att jag skall göra dervid? — Låta anställa en hygglig process mot dem. — Hr Martin, återtog den ädle lorden, jag tycker mer om att ega vänner än harar.
*
En amerikansk jagthistoria.
En man i New Hampshire gick en morgon ut på jagt. Han såg en skock dufvor sitta på en gren, och sköt på dem. Kulan klöf grenen på längden, men den klämde ihop sig igen, och dervid fastnade alla dufvornas klor i sprickan. Då han såg dem allesamman vara fast, afsköt han med en annan kula hela grenen på tvären. Den föll i sjön. Han vadade ut efter den och räknade dufvorna till 300. När han kom upp i land och drog af sig stöflarna, som han trodde vara fulla med vatten, fann han i dem ett par skäppor mört.
*
Homiletiskt.
I en stad i Wales hade vördig pastorn, som var mycket skallig, den lyckliga idéen att på långfredagen välja till ingångsspråk för sin predikan följande ord ur den heliga skrift: "Mina synder äro flere än håren på mitt hufvud."
*
