Sida 195
En stad som är på röken.
En amerikansk tidning gör följande mörka skildring af staden Pittsburg: Pittsburgs invånare få aldrig inandas luft, om de icke begifva sig utom staden. De lefva af kolrök och kringflygande aska. Under den första timmen vi tillbragte der hade vi inandats sju tunnor rök. Folket der andas rök, äter rök och för öfverallt rök med sig i fickorna. Det är 27 år sedan Pittsburg träffades och uppvärmdes af någon solstråle. Damerna begagna rök och koldamm för att bevara sin hy. Små gossar och flickor stå i gathörnen med våta borstar och svampar för att tvätta folk. I Pittsburg finnes egentligen icke någon hvit menniska. En liten gosse kunde icke igenkänna sin fader på gatan, ehuru han gick blott sex steg framför honom. Hvarje person i Pittsburg bär sorg. Om männen kyssa andras hustrur, så är det derför att de icke se hvar deras egna äro. Hvita lakan äro i Pittsburg endast kända till namnet. Massor af rök och koldamm strömma genom hvarje fönster in i rummen. För några år sedan föll snö i Pittsburg, men den kom nästan svart till jorden. För att kunna räcka hvarandra handen, måste man tända på en lykta, för att se hvad det är man fattar i. På gatorna trefvar man sig fram längs efter husraderna, och läsa kan man endast, liksom de blinda, med upphöjda bokstäfver. Svart tyg göres af spindelväf, som uthänges tills rök och damm deraf gjort ett fast tyg. Man rullar rök, sedan den först gjorts söt, och säljer den som lakrits.
*
En annons.
Man läste för icke länge sedan i en tidning:
"Önskas en sällskapsmamsell af det ena eller andra könet."
*
