Sida 148
En matfrisk passagerare.
En resande, som kom från Cleveland till Buffalo en kort stund förrän ångbåten skulle afgå derifrån till Newyork, skyndade sig in på värdshuset vid hamnen för att äta middag. Vid table d'hôte sutto redan en mängd gäster, och bland dem tog vår resande plats, sättande i brådskan sin nattsäck på stolen bredvid sig. När han hade slutat måltiden kom värden för att taga betaldt. Den resande räckte honom en half dollar. — Jag skall ha en hel dollar, sade värden. — Hvad behagas? Jag har ju sett flera andra betala bara en half. — Jaha, men se herrn skall betala för den här passageraren också, som upptagit en plats vid bordet, genmälte värden, pekande på nattsäcken. — Jaså, nå godt; men skall han betala, så skall han också äta. Och vår resande började att proppa ned i nattsäckens vida gap allt hvad som fanns qvar på bordet af bakelser, frukt, russin och mandel, porterbuteljer o. s. v., så att värdshusvärden på den halfva dollarn förlorade för 3—4 dollars mat och dertillblef utskrattad af de öriga gästerna.
*
Det förskräckligaste af allt.
En nyutnämnd kyrkoherde i Bergslagen fann sina får så förstockade, att de icke i minsta mån rördes af de mest brinnande beskrifningar öfver helvetets fasor. En gång då han lika fåfängt som vanligt omtalat afgrundens svafvel och lågor, ormar och djeflar, fann han på det lyckliga tillägget: "Men, kristlige åhörare, det förskräckligaste af allt är att ett skeppund tackjern der inte gäller mer än trettiotvå skilling!" — "Gud sig nådeligen förbarme!" utbrast härvid hela församlingen.
*
