Sida 230
20 6
JOHAN VISING.
erinran frÄn mÀnniskans naturtillstÄnd, men att de flesta uppstÄtt omedelbart ur medvetet diktande för att underhÄlla och undervisa. En gÄng bildade, hafva sagorna vandrat, liksom alla andra mÀnniskoandens skapelser, de mÄ vara lyckade uppfinningar eller vidskeplig skrock. Ofta hafva de farit fram pÄ litteraturens stora
kungsvÀg, som gÄr förbi de bildades boningar, oftare dock smugit omkring pÄ den muntliga fortplantningens okÀnda stigar, som nÄ Àfven till bondens tjÀll och vildens hÄla; och ej blott i riktningen öster till vÀster, utan Àfven frÄn vÀster till öster, frÄn söder till norr och frÄn norr till söder.
pet mörknar öfver vÀgen.
^^^et wiotdnafc o^vet uĂ gen,
Set ĂĂ«lj-a-1 Ăfi tuncjt att gĂ„, ocPv ttmaa affa tanlia-fc nal öHajmni/ngen jaKet pĂ„.
S)et ftjiet ett PJ.ua 3Ă rĂo-tta vid 4&oge«6 ytt et Ata t ariel j det ft. Aet, tipp ocPt det aĂŒocHna-fc oclt gPimma-fc tiPP tĂParĂŒ).
Ja,*, sutter t>aP nÄgon vid 3afc 6i/tta nanhanda tuÄ . . .
motĂ„nat ojk>efc uagen, Det Ăofcja-fc ĂPi tungt att- gĂ„.
iD Po
