Sida 53
DET NYA UPPSLAGET I FRĂ GAN OM RIKSDAGS- OCH RIKSBANKSHUS.
SI
i en ny byggnad pÄ nuvarande auktionsverkets tomt. HÀrigenom skulle tidsenliga lokaler kunna beredas möjligen Àfven för andra Àmbetsverk, hvilka nu mÄste hyra .sÄdana i andra Àn kronans hus, och Riddarholmen yttre skulle fÄ en slutgiltig form.
Riksbanken Äter har pÄ Helgeandsholmen de rikaste möjligheter att utveckla sig till en i sitt slag enastÄende byggnad. Genom den stÄtliga förhallen Ät Norrbro kommer man direkt in i den imponerande banksalen, som fÄr högt sidoljus frÄn 10 vÀldiga fönster i det jÀttelika hvalfvet. Omkring banksalen ligga bankens alla expeditionsrum, midt emot hufvudingÄngen vÀntrum och mottagningsrum för de bÄda deputerade samt nedgÄng till vestibulen Ät Drottninggatan, vid hvilken bÄda vÀxlingskassorna, deposita-expe-ditionerna och Tumbakontoret ligga. I denna vÄnings inre delar ligga vidare sedelkontoret, arkivet, myntkabinettet och slutligen i centrum af byggnaden, omgifvet af dubbla murar och vaktgÄngar, guld- och silfverhvalfvet, rikets kassakista. I jordvÄningen Àro sedeltryckeriet och vaktmÀstarebostÀderna placerade. En vackrare
och ÀndamÄlsenligare lösning af programmet för riksbanksbyggnad lÄter svÄrligen tÀnka sig.
SÄ ter sig i korta drag det förslag till riksdags- och riksbanksbyggnader, som nu framlÀgges till bedömande. MÄtte det kÀrleksfulla och energiska arbete, som nedlagts pÄ detsamma, och som frambragt ett sÄ godt resultat, ej hafva varit förgÀfves; mÄtte detta nya uppslag i en frÄga, vid hvilkens lyckliga och Àrofulla lösning sÄ varma förhoppningar och sÄ stora nationelt konstnÀrliga intressen knyta sig, ocksÄ mottagas med lika varm och öppen hug, som den, hvarur det framgÄtt, och mÄtte det bÀra frukt dÀri, att alla de, som i det bÀsta möjliga resultat af detta stora byggnadsföretag se fosterlandets och dess representations Àra, enas om en lösning, lÄt vara denna eller nÄgon om möjligt Ànnu lyckligare Àn denna, en lösning, som pÄ en gÄng vÀrdigt fyller de höga ansprÄk, nutidens samhÀllsskick har rÀtt att stÀlla pÄ de bÄda byggnaderna, och lÄter fosterlandets stora minnen behÄlla sin rÀttmÀtiga plats sÄvÀl i det yttre lifvet som i vÄrt folks hjÀrtelag!
ZvÀ sÄnger.
Qter (goethe.
Vandrarens sÄng om natten.
(Wanderers Nachtlied.) Du, frÄn himlen stigen ned, som all 'lifvets smÀrta slÀcker, Den, som förut tvÄfaldt led, tvafald lÀkedom du rÀcker. Hvarför fröjd och hvarför smÀrta? Ack, hvart steg jag ledes vid! I mitt hjÀrta
tag din boning, ljufva frid!
jVtitt eget.
(Eigenthum.) Jag vet, att intet hör mig tilL, föratom tanken, som ostörd vill i dagen ösa sitt flöde, och ögonblicket, som bjuder huldt i rÀtta stunden att njuta fullt ett ömt och Àlskande öde.
Karl WĂ„hlin.
