Sida 266
Kristina och teatern i Rom. Af C. Bildt. Med 12 bilder
246
C. BILDT.
söser, såsom i Neapel eller Milano, men dét gick nu icke för sig i Rom.
Namnen på de sångare, som medverkade i operan, äro bevarade; prima-don-nan, som sjöng Lifvet, hette signor Bonaventura Argenti, Vällusten hette Francesco de Rossi, och de andra namnen voro lika manliga. Oss tilltalar icke detta det starkare könets envälde, men
plats var anbringad främst i parketten under en tronhimmel och omhägnad af ett lågt skrank. Hon omgafs af aderton kardinaler, en mängd andra prélater och hela sin svit med Pimentelli i spetsen. För denne var säkert nöjet icke alldeles oblandadt, ty om än kardinal Francesco Barberini ansågs spanskt sinnad, så var däremot brodern kardinal Antonio det
TREDJE AKTENS DEKORATION I »LA VITA UMANA». KOPPARSTICK AF G. B. GALESTRUZZI. 1658.
Goethe t. ex. tänkte anorlunda. »De till fruntimmer utklädda kastraterna spela allt bättre och bättre och behaga allt mer och mer», skref han den 31 juli 1787. Sommarhettan var stark, och han arbetade på »Egmont» — det må lända Weimars blifvande Jupiter till förklaring.
Kristina mottogs med vanlig ståt i Palazzo Barberini och fördes genom en särskild ingång till teatern, där hennes
franska partiets chef och därtill mycket illa sedd af påfven. Kristina själf hyste inga sådana betänkligheter; hennes franska sympatier började redan att uttränga de spanska, och påfvens tycken frågade hon litet efter, då det gällde att roa sig. Detta senare gjorde hon säkert, ty redan tre dagar därefter bevistade hon ånyo samma föreställning, dock denna gång helt privatim i en vanlig loge. Spektak-
Källa: Project Runeberg ·