Sida 640

IO

dagboken.

rÀttare sagdt finsk typ af kvinnlig skönhet, förkroppsligar hon pÄ ett ypperligt sÀtt Runebergs idealgestalt. 1 hennes drömmande, fjÀrrskÄdande blick ligger nÄgot af pÄ samma gÄng kyla och svÀrmisk trÄnad, nÄgot af denna dystra trolskhet, som engelsmannen kallar »weird», och som framtrÀder allra tydligast Ä den sista bilden, dÀr hon i skeppets bakstam vid Hjalmars sida föres Äter mot hemmet och mot sitt öde.

Albert Edelfelt har utan tvifvel med dessa bilder inflÀtat en ny lager i sin konstnÀrsÀra. De Àro hvar för sig sjÀlfstÀndiga konstverk af vÀrde; och om ett sÄ högt erkÀnnande pÄ samma gÄng kunde innebÀra en anmÀrkning,

sÄ skulle hÀri ligga deras möjliga svaghet sÄsom illustrationer. Det förefaller som om konstnÀren vid olika tillfÀllen inspirerats af olika situationer i dikten och tolkat dessa i den »stil» och den teknik, som han för tillfÀllet haft böjelse för. HÀraf denna skiljaktighet i de olika bildernas rent yttre utförande, hvilken vid illustrerandet af en enda sammanhÀngande dikt verkar mindre enhetligt. Vid konstverk af denna rang förlorar denna anmÀrkning dock för visso mycket af sitt berÀttigande. 1 rent typografiskt afseende Àr boken bÄde hvad illustrationer, text och utstyrsel i öfrigt betrÀffar en sÀllsynt vacker publikation. E. G. F.

TEATER.

STOCKHOLMS TEATRAR.

K. Dramatiska teatern.

1896. Dec. 7. Fruntimmersskolan. Komedi i 4 ak-

ter af Moliére. (Repris.)

» » » Hittebarnet. Lustspel i 2 akter af August Blanche. (Repris.)

1897. Jan. 2. Mariannas nycker. SkÄdespel i 2

akter af Alfred de Musset. ÖfversĂ€ttning af Nils Personne.

» » > Erasmus Montanus. Komedi i 5 akter af Ludvig Holberg. (Repris.)

Södra teatern.

1896. Dec. 9. PrÀsten och skÄdespelaren. Folk-

komedi med sÄng i 3 akter af A. J. Johansson.

» » » En födelsedag pÄ gÀldstugan. Lustspel med sÄng i 1 akt af August Blanche. (Repris.)

» » 28. BlÀa frun. Operett i 3 akter af A. Liorat och M. Ordonneau. Musiken af Louis Varney.

Vasateatern.

» »10. Trots allt. Svenskt original i 1 akt af Allan Berg.

» » » Älskog. SkĂ„despel i 3 akter af Arthur Schnitzler. ÖfversĂ€ttning af Karl Hedberg.

1897. Jan. 12. Ungdomslek. SkÄdespel i 4 akter.

ÖfversĂ€ttning frĂ„n danskan.

DET berÀttas en ful och oprÀsterlig historia om en kyrkoherde i en landsförsamling, som vÀgrade att döpa ett barn, dÀrför att

han lĂ„g i tvist med dettas far. DĂ„ det nu förehölls honom, att detta helt enkelt var hans skyldighet, som han hvarken fick eller kunde undandraga sig, svarade gudsmannen vresigt: »NĂ„ sĂ„ tag hit ungen dĂ„, och jag skall döp'an, sĂ„ f—n skall ta'n!» Denna icke vackra historia har runnit mig i minnet, nĂ€r jag sett det sĂ€tt hvarpĂ„ k. dramatiska teaterns direktion under loppet af den senaste mĂ„naden gifvit vika för alla förstĂ€ndiganden att spela nĂ„gon Ă€ldre och vĂ€rderikare repertoar. Jag kom först att tĂ€nka dĂ€rpĂ„, nĂ€r jag sĂ„g, huru MoliĂ©re expedierades, sedan nĂ€r jag fick höra talas om att det var afsikten att pressa fram en verklig nyhet för vĂ„r seen, Mussets »Mariannas nycker», och en repris af Holbergs odödliga »Erasmus Montanus» fem dagar före jul. Man behöfver ej vara mycket inne i teaterförhĂ„llanden för att veta, att detta Ă€r sĂ„ godt som ett maskeradt mord, och det sĂ€tt, hvarpĂ„ »Fruntimmersskolan» uppfördes, kan, snart sagdt, fĂ„ samma namn. »Mordförsöket» gĂ€ller dĂ„ naturligen ej MoliĂ©res, Mussets och Holbergs anseende, men det kan gĂ€lla styckenas framgĂ„ng inför vĂ„r publik, och dĂ€rför sĂ„g det ut, som ville direktionen sĂ€ga: »Nu skall hĂ€r spelas klassiska stycken, sĂ„ att vi fĂ„ det bevisadt, att publiken ej vill se dem!» Emellertid blef det senare programmet pĂ„ grund af sjukdomsfall uppskjutet till den 2 januari och invigde dĂ„ pĂ„ ett vĂ€rdigt sĂ€tt det nya Ă„ret.

Jag vill ej med ett ord förebrÄ herr Hamrin, att han ej kan spela Arnolphe i »Frun-

Skannad sida 640