Sida 327
EN JUBELFEST I FĂRRA Ă RHUNDRADET.
Af OTTO SYLWAN. Med 4 bilder.
DET Àr till Lund och till Äret 1768 jag vill bedja lÀsaren följa mig.
Hundra Är förut hade Karl XI:s förmyndareregering i de nyförvÀrfvade provinsernas gamla kyrkliga medelpunkt grundat en högskola, afsedd att i sin mÄn bidraga till att med det gamla Sverige assimilera de nya undersÄtarne. Universitetet hade sedan den tiden sett en följd af utmÀrkte mÀn verka sÄsom lÀrare för dess ungdom, men dÄ det nalkades slutet af sitt första sekel, voro de bland professorerna, som höjde sig öfver medelmÄttan (Lagerbring, Rosenblad, Nelander, Schenmark), lÀtt rÀknade, medan de, som stodo under densamma, voro betÀnkligt talrika. Med vetenskapligheten var det sÄledes ganska klent bestÀlldt,
Ord och bild, 6:e Ă„rg.
sÄsom universitetets historieskrifvare framhÄller, och Àfven i öfrigt var tillstÄndet icke sÄ lysande. En del rÀtt intima upplysningar lÀmna oss i detta hÀnseende nÄgra bref, skrifna vid den ifrÄgavarande tidpunkten af enkefru hofrÀtts-rÄdinnan Kristina Junbeck *) till brodern, den bekante samlaren Bengt Bergius. Den synpunkt, hvarur den goda frun sÄg sina samtida, var hvarken vidstrÀckt eller vÀlvillig, men bland allt det sladder hon har att förtÀlja finnes dock ett och annat karakteristiskt drag, och sÄsom en inledning till den följande skildringen mÄ dÀrför nÄgra utdrag ur hennes bref tjÀna.
*) Hennes man hade varit akademisekreterare i Lund till 1762 och aflidit i Jönköping 1767.
19
