Tillbaka Read Runeberg

Ord och Bild: 1897

Originalsida 318
Originalsida 318
Originalsida 318
Originalsida 319
318–319

Sida 318

En jubelfest i förra århundradet. Af Otto Sylwan. Med 4 bilder

294

otto sylwan.

om möjligt är, undvikes, men att förmodligen det vore så mycket oundgäng-ligare, att en publik bal vid det tillfället anställes, då gästerna tyckes böra serveras alla tillåtliga refrachissements, hvarunder äfven förstås viner, och på slutet den vanliga måltiden, reveillen kallad». Gästernas antal kunde icke blifva mindre än 300, då inbjudning skulle utgå till alla de förnäma främlingarna, akademistaten, de mera framstående bland stadens borgerskap, alla studerande adelsmän samt kuratorer och ett visst antal studenter från hvar nation. Kostnaderna beräknade Harmens till 8 daler person. Utan gensägelse från någon annan än lifmedikus Wollin, som ansåg att bjudningarna kunde inskränkas, antogos alla dessa förslag, och följaktligen anslogs till balen 2,400 daler ur universitetets medel, hvarpå Harmens fick fria händer för arrangemangen.

Om alla förberedelser i privata hus för de många väntade gästerna kunna vi icke berätta, men att hela staden Lund under dessa dagar hade en liflig och festlig prägel, är säkert. Ett åsyna vittne (J. H. Lidén) berättar: »Nästan alla skånske herrskaper voro vittnen till akademiens glädje och fingo ett behagligt tillfälle att visa sina vackra ekipager. Knappt har jag på ett ställe sett så många lysande rob de ronder samlade som här, alla fruntimren voro nyklädde, och man berättar med visshet, att alla handtverkare i Lund och Malmö varit flera månader sysselsatta med fruntimmers beklädning.»

Så voro då förberedelserna undanstökade; vi skola nu se till, huru själfva festen aflopp. Inbjudning till den samma hade enligt öflig sed utfärdats af rektor dagen förut genom ett svenskt program, där i tidens vanliga frasrika stil och på ett för dess tänkesätt karakteristiskt vis deklamationer öfver universitetets nytta

och »handaslöjdernas» blomstring omväxla med servilt smicker för konungen och hans familj. Ett jämväl tryckt »Ceremonial», undertecknadt af akademisekreteraren A. P. Stobæus, men i själfva verket författadt af lifmedikus Wollin, som tyckes hafva fungerat som öfver-marskalk, meddelade noggranna föreskrifter för processionen och hela festens gång.

Torsdagen den 23 juni kl. 7 om morgonen öppnades högtidligheten med åtta kanonskott samt »trompete- och pukeskall från observatorie-altanen på akademi-huset», hvarvid en psalm utblåstes. Under ny musik började kl. 8 stater och kårer samlas i universitetets lokaler, hvart stånd för sig i därtill anvisadt rum. Kl. 9 satte sig så processionen under klockringning i gång öfver Lundagård och Lilla torget till domkyrkans hufvudingång uti följande ordning: först akademivakten, en kår som i hvardagslag skulle hålla ordning på studenterna men just icke hade stor respekt med sig; därnäst »den studerande ungdomen, som parar sig efter sin växt och storlek utan afseende på sina olika nationela samfund», en anordning som prisades såsom synnerligen vis, då sålunda alla rangstrider mellan nationerna undvekos; »därefter staden Lunds magistrat och de till borgareståndet hörande anförde af borgmästarne i Malmö och Lund; vidare hela akademistaten och prästerskapet så ifrån staden som landet, anförda af biskopen och prokansleren, Hr D. Joh. Engeström och Rector magnificus Hr Gust. Harmens, den förre klädd i ståtlig korkåpa och den senare i nya rektorsskruden, gåendes bägge i bredd, biskopen dock till höger, men företrädde af akademiens pedeller, äfven i deras skrud med silfverspiror i händer; och slutel. de af ridderskapet och adeln, anförde af fältmarskalken Hr Gr. Gust. Hamil-

Källa: Project Runeberg ·