Sida 102
Egendoms-gemenskap
Rhodos, samt Mare icarium, mellan Rhodos och Chios. Från Kap Malia intränger Nauplia-viken (Sinus argolicus), som i n. begränsas af den långa, af vikar sönderskurna och hamnrika Argoliska halfön, hvars norra kust sköljes af Egina-viken. Från Kap Kolonnas (Sunium), Attikas södra spets, kommer man in i det långa Evripo-sundet, som skiljer Eubea från fastlandet och öfver hvars smalaste del en bro är byggd, samt derefter till samma sunds fortsättning, Talanti-kanalen, som vesterut leder in i Zituni-viken (Sinus maliacus) och Österut i Volo-viken (S. pagasaeus). Längre mot n. ligger Saloniki-viken (S. thermaeus), som i ö. omslutes af Chalcidiska halfön. Denna, som på östra sidan omgifves af Orfano- l. Rendina-viken (S. strymonicus), utsänder åt s. ö. tre halföar, på hvilka en stor mängd grekiska kolonier fordom blomstrade. Den östligaste halfön bildas af berget Athos, 1,935 m. (6,517 f.), och sammanhänger med fastlandet genom ett smalt näs, hvilket Xerxes lät genomskära under härnadståget mot Grekland 480 f. Kr. Mellan Tracien och halfön Gallipoli inskjuter Saros-viken (Melas sinus). Östra delen af Egeiska hafvet har ej så ansenliga vikar; men den är, liksom hafvet i sin helhet, rik på öar, segelbara sund, förträffliga hamnar och goda ankarsättningar. -- Arkipelagens stränder äro klippiga och branta. Vattnet är på de flesta ställen djupt ända invid kusten. Det smala sund, som skiljer ön Poros (i Egina-viken) från Peloponnesos, är segelbart för de största fartyg. Mellan berget Athos och ön Thaso har man lodat 535 m. (1,800 f.) utan att nå bottnen, och mellan öarna är djupet i allmänhet öfver 270 m. (900 f.). Åtta månader om året blåsa om dagen nordliga, torra och luftrenande vindar (etesier), hvilka ofta växa till stormar; men enär de äro jämna och emedan seglaren på hvarje punkt af hafvet har pejling af land, äro de föga farliga. Vid solnedgången mojnar dagvinden ut, och en nattlig, mild och helsosam sunnan (embatos) uppstiger. O. A. S.
Egeln, stad i preussiska regeringsområdet Magdeburg (Sachsen), i en fruktbar trakt vid floden Bode. 4,361 innev. (1876). I nejden en mängd fabriksbyar.
Egendom, jur., sammanfattning af saker och andra rättsobjekt, som äro af förmögenhets-värde. I denna bemärkelse begagnas ordet både om en enskild persons tillhörigheter och om ett helt folks egendom, national-egendomen. Det användes ock för att beteckna ett särskildt rättsobjekt såsom någons uteslutande tillhörighet. Egendomen är antingen fast eller lös. Till det förra slaget räknas, enligt svensk rätt, särskilda områden af jorden med derpå uppförda byggnader, likväl icke grufvor eller mineralbrott, som äro föremål för inmutning, ej häller byggnader, tillhöriga annan person än den, som är egare af den mark, på hvilken de stå, såvida ej denna ingår i formligen anordnad stadsplan, och slutligen icke fastigheter, i den mån de äro föremål för annan rätt än eganderätt, fideikommiss-rätt eller med sådana rättigheter förenad servitutsrätt. Alla här undantagna och öfriga rättsobjekt falla under begreppet lös egendom. --
Ordet fast egendom begagnas äfven såsom liktydigt med fastighet och sålunda för att beteckna ett visst slag af saker (icke förmögenhetsobjekt i allmänhet). E. V. N.
Egendoms-gemenskap, jur., det rättsliga förhållande att två eller flere med hvarandra taga del i rätten till ett eller flere förmögenhetsobjekt. Egendoms-gemenskapen kan vara beroende af ett mera personligt rättsförhållande mellan de samberättigade, hvilket medför egendoms-gemensamhet, såsom fallet är med äktenskapet, eller af förhandling, som direkt syftar på egendoms-gemenskap, såsom fallet är med bolag, sameganderätt till samma fasta eller lösa sak, eller med sällskap, hvilkas ändamål ej går utöfver de personers, som tillhöra detsamma, eller af ett mera tillfälligt faktum, såsom gemensamt arffall eller en gemensam gäldenärs konkurs. (Delaktighet i en korporation eller ett fortvarande sällskap med samfälld egendom grundar ej egendoms-gemenskap, emedan egendomen är korporationens eller sällskapets.) I fråga om uppfattningen af egendomsgemenskapen från juridisk synpunkt anser man i allmänhet, att hvar och en af de samberättigade har en uteslutande och sjelfständig rätt, icke till hela det gemensamma rättsobjektet eller sammanfattningen af rättsobjekt, utan till en ideel del. Bestämmande för denna uppfattning är det romerska begreppet af eganderätten (dominium), enligt hvilket nämnda rätt utesluter alla andras anspråk af samma art. Detta begrepp tillåter sålunda icke tillvaron af fleres eganderättsanspråk, såvida dessa, hvart för sig, skola omfatta hela föremålet. Dessa anspråk måste begränsas till att omfatta endast en i föreställningen tänkt del af detsamma. Då eganderätten efter den moderna uppfattningen icke har denna exklusiva karakter, kan man väl anse hvarje delegares rätt omfatta hela saken, men så, att den är en del af den för alla gemensamma eganderätten, i hvars utöfning delegaren är bunden af den eller de andres med hans jämnbördiga rätt. Denna uppfattning är mycket naturligare, enär man svårligen kan fatta hvad en uteslutande och sjelfständig rätt till en ideel del af en i verkligheten hel och odelad sak är, men väl kan fatta en icke fysiskt utförd delning af rätten, som är någonting andligt, hvilket ej kan kroppsligen delas. De rättigheter, som de samberättigade hafva i förhållande till hvarandra, äro olika efter olika ändamål och uppkomstsätt för egendomsgemenskapen. I allmänhet kan man säga, att sättet för det gemensamma föremålets tillgodogörande, så länge gemensamheten består, bestämmes af deras mening, som tillsammans ega största andelen; att hvar och en är skyldig att efter sin andel bära kostnaderna för tillgodogörandet samt berättigad att efter samma grund erhålla del i förmånen och afkastningen af tillgodogörandet; att hvar och en kan fritt afyttra, till annans nyttjande upplåta eller pantsätta det gemensamma föremålet, i den mån han dertill är berättigad; samt att hvar och en kan fordra, att en kroppslig delning af föremålet skall ega rum till uteslutande rätt för hvar och en af delegarna. För särskilda fall finnas dock undantag från dessa regler. E. V. N.
Källa: Project Runeberg ·
