Sida 533
Fatigera, uttrötta
och på sina ställen vittnande om verklig humor. Alstren af det danska skoldramat, hvilket blomstrade under 16:de århundradet samt fortlefde under det 17:de och ända in i början af det 18:de, gåfvos företrädesvis under fastlagen. Bland förnämligare författare af skoldramer nämnas Peder Jensen Hegelund, rektor, sedan biskop, i Ribe, hvars "comico-tragedia" "Susanna" utmärker sig för sitt öfverraskande goda språk, och främst presten Hieronymus Justesen Ranch, bland hvars arbeten "Karrig Niding", en lustig, öfverdådigt uppsluppen fars, skattas högst. -- I Sverige omtalas ett enda fastlagsskådespel från medeltiden, nämligen "Huru jwll och fasta the trättä", hvilket anföres i Codex Verelianus från 1457. Eljest härröra de äldsta underrättelserna om svenska fastlagsspel från slutet af 16:de årh. Fastlagstisdagen d. 12 Febr. 1594 blef "en comedia ageret på slottet". Enligt Hammarsköld skulle då hafva uppförts "Judas Redivivus" af Rondeletius, hvaremot Klemming och efter honom Ljunggren anse sannolikare att, såsom Werwing och Dalin uppgifva, en italiensk komedi af en Salvator Fabitz blifvit spelad. Den 3 Mars 1595, fastlagsmåndag, "agerades en comedia uppl slottet i den store Rijssalen", dock är obekant hvilken. Se vidare: "Sveriges dramatiska litteratur" af G. E. Klemming (1863--79) och "Svenska dramat" af G. Ljunggren (1864). A. F.
Fastland. Se Kontinent.
Fastmakare, sjöv., grof kabel, som nyttjas till att förtöja (fastgöra) fartyg, särskildt när de ligga i vinterlag. O. E. G. N.
Fast marknad. Se Marknad.
Fastnachtsspiele. Se Fastlagsspel.
Fastoso, Ital. (af Lat. fastus, stolthet), musikt., praktfullt, pompöst.
Fastrada, Karl den stores tredje gemål, sedan 783, var en hersklysten qvinna, som genom sina ränker retade sin styfson Pippin att göra uppror mot sin fader. Död 794.
Fast räkning. En minuthandlare säges taga varor (från grosshandlaren) på fast räkning, när han ikläder sig ovilkorlig betalningsskyldighet för hela partiet, utan afseende på huru stor del af detsamma han lyckas att försälja. Motsats: kommission.
Fat l. Åm, fordom brukligt mått för våta varor (hufvudsakligen vin, sprit o. s. v.) = 4 ankare = 60 knr = 157 l. -- Fat ("fad"), danskt mått, se Danmark, sp. 865.
Fatal (af Lat. fatum, öde), af ödet bestämd, ödesdiger, afgörande; olycksbringande, sorglig. -- Fatalist, se Fatalism. -- Fatalitet, obehaglig händelse, vidrighet, förtretlighet.
Fatalier (se Fatal), jur., i lag bestämd tid, inom hvilken något skall fullgöras, t. ex. besvär anföras, en tjenst sökas o. s. v. Fullgöres ej inom fatalietiden hvad föreskrifvet är, förloras rätten att företaga den handling, för hvilken fatalierna äro stadgade. -- Fataliedag, den sista dagen under fatalietiden. -- Fatalietimme, den timme å fataliedagen (vanl. kl. 12 middagen), före hvilken det, som är föreskrifvet, skall vara fullgjordt. L. A.
Fatalism (af Lat. fatum, öde), den form af determinism (se d. o.), enligt hvilken den menskliga viljan är bunden af en yttre nödvändighet, vanligen ett opersonligt öde (jfr Fatum), som drifver henne att oberoende af sin egen natur handla på ett visst sätt eller åtminstone så, att ett visst resultat deraf uppkommer. Enligt denna åsigt upphäfves menniskans tillräknelighet för hennes handlingar. Fatalismen har af ålder varit och är ännu gängse i Österlandet; blott judendomen bildar i detta afseende ett undantag. Äfven i grekernas populära föreställningssätt och konst framträder den, om än i mildare form. Ett uttryck för fatalism äfven hos de kristna folken, bland hvilka den stundom påträffas som folktro, äro de s. k. ödestragedierna. -- Fatalist, anhängare af fatalismen. L. H. Å.
Fata Morgana, Ital. (Fr. fée Morgane l. château de la f. M.), luftspegling, hägring, i synnerhet de genom luftspegling (sed. o.) framkallade optiska villor, som stundom alstras vid Neapel, vid Reggio samt på Siciliens kuster. På en gång ser man i luften på stort afstånd ruiner, pelare, slott, palats, korteligen en mängd föremål, som oupphörligt ändra gestalt. Folket strömmar då vanligen till stranden för att åskåda den märkvärdiga naturföreteelsen, som har sin grund deruti att föremål blifva synliga, hvilka ej vid atmosferens vanliga tillstånd kunna ses, och nu framträda förvrängda samt stadda i oupphörlig vexling, emedan de olika täta luftlagren äro i oupphörlig rörelse. -- Fata Morgana (jfr Fatum) betyder egentl. féen Morgana. Denna var syster till konung Artur och omnämnes ofta i riddaresagorna såsom en ryktbar trollqvinna. L. A. F.
Fatbur l. Fatabur (af det Fornsv. fat, kläder, t. ex. mässufat, och bur, tillstängdt rum, afskild kammare, bod), ett rum, der man i äldre tider förvarade kläder och annan dyrbar egendom. Fatburen utgjordes ofta af en särskild byggnad och var då någon gång försedd med loft. I Östra Ryd socken af Östergötland finnes ännu i behåll en ganska väl bevarad fatbur.
Fathipur (Futtehpoor). 1. Distrikt i britiska Ostindien, Nordvest-provinserna, regeringsområdet Allahabad. Det bildar innersta delen af Duab eller landet mellan floderna Djamna och Ganges samt har en areal af 4,108 qvkm. 663,877 innev. (1872), hvaraf 9/10 hinduer. -- 2. Hufvudstad i nämnda distrikt. 19,879 innev. (1872).
Fathipur (Futtehpoor) Sikri, stad i britiska Ostindien, Nordvest-provinserna, regeringsområdet och distriktet Agra. Det grundlades omkr. 1570 af stormogol Akbar och var dennes favoritresidens, men förföll efter denne furstes död (1605). Staden har nu omkr. 9,000 innev. Den förnämsta byggnaden är en moské, hvilken, enligt Fergusson, i prakt knappast öfverträffas af någon annan i Indien.
Fathom [fathöm], Eng. (Isl. fadma, Sv. famn), famn, engelskt längdmått = 2 yards = 6 feet (fot) = 1,828 m. Jfr Famn.
Fatigera (Fr. fatiguer, af Lat. fatigare), uttrötta. -- Fatigant [-angt], tröttsam, besvärlig.
Källa: Project Runeberg ·
