Sida 741
Flora Danica
Halle- och Hunnebergs kalkbrott i Vestergötland. Arbetarna i dessa brott skilja mellan bottenflokan, stora flokan, körtelflokan m. fl. E. E.
Floquet [flåke] Pierre Amable, fransk historiker och arkeolog, född 1797, blef 1829 advokat i Rouen och beklädde 1828--43 en post såsom förste notarie vid kongl. domstolen i Rouen. Vid sidan af sina ämbetsgöromål sysselsatte han sig med arkeologiska och historiska forskningar. Resultatet af dessa har han nedlagt i en mängd arbeten, hvilka till större delen röra den gamla provinsen Normandie, hans födelsebygd. Bland dem må nämnas: Histoire du privilège de Saint Romain (1833), Anecdotes normandes (1838), Histoire du parlament de Normandie (1840--43).
Floquet [flåke], Charles Thomas, fransk politiker, född 1828, bosatte sig 1851 i Paris såsom advokat. Efter kejsaredömets fall (1870) blef han i Sept. 1870 mairens i Paris adjoint, men gynnade de socialistiska sträfvandena och måste derför efter upprorsförsöket d. 31 Okt. s. å. nedlägga sitt ämbete. I Febr. 1871 valdes han för Paris till medlem af nationalförsamlingen. Under kommunupproret s. å. sökte han medla fred mellan de upproriske och Versailles-regeringen och misstänktes derför att hafva stått i hemligt förstånd med kommunen. Han blef derför, sedan han nedlagt sitt mandat, häktad samt hölls fången till slutet af Juni s. å. 1872 invaldes han i Paris' municipalråd samt 1876 och 1877 i deputeradekammaren, der han tillhör republikanska unionen och såsom framstående talare vunnit inflytande. Han väckte der bl. a. förslag om belägringstillståndets upphäfvande -- hvilket också antogs några dagar efteråt -- och allmän amnesti.
Flor, ett slags tunt, genomskinligt tyg, som troligen fått sitt namn deraf att det ursprungligen tillverkades af florettsilke; slöja.
Flor (af Lat. flos, blomma), blomstring, blomstrande tillstånd, högsta utveckling, välstånd. --
Flor, Roger di, italiensk krigare, född omkr. 1260, tillhörde tempelherrarnas orden, men rymde från dem under Acres belägring, 1291, och begaf sig till Genua. Icke långt derefter uppträdde han såsom en condottiere (se Condottiere) och kämpade bl. a. för konung Fredrik II af Sicilien mot Karl II af Neapel. 1302 gick han i bysantinske kejsaren Andronikus II:s tjenst och slogs mot turkarna. Andronikus utnämnde honom till öfverbefälhafvare öfver bysantinska rikets hela krigsmakt, gaf honom en af de kejserliga prinsessorna till äkta och förlänade honom slutligen titeln caesar. F. besegrade turkarna, men befanns snart vara en nästan lika farlig fiende till riket som de. Han ville för egen räkning grundlägga ett rike i Mindre Asien och blef slutligen mördad 1307. Hans soldater hämnades hans död genom fruktansvärda härjningar.
Flor, Pierre Poumeau, norsk politiker, f. 1775, d. 1848 såsom titulärt krigsråd, var representant för Drammen vid stortingen 1818, 1821, 1822 och 1842 samt ådrog sig ofta, såsom en ifrig och stortalig debattör, mycken uppmärksamhet för ögonblicket, men uträttade intet. Y. N.
Flor, Kristian, dansk patriot, föddes i Köpenhamn d. 1 Jan. 1792, af norska föräldrar, blef 1822 prest på Själland, men utbytte 1826 denna syssla mot professuren i danska språket och literaturen vid Kiels universitet. Såsom sådan var han den yttersta förposten för dansk nationalitet, lärde det danska folket att fatta Sönderjyllands rätta ställning och gick i spetsen för sönderjutarna i striden för deras hotade modersmål och folklif. Det var på F:s inrådan, som N. Lorenzen (1836) i ständerna yrkade, att det danska språket skulle användas vid Nordslesvigs domstolar, som P. C. Koch (1838) i Haderslev upprättade tidningen "Dannevirke", och som P. Hjort Lorenzen (1842) i ständerförsamlingen yttrade sig på danska. Likaledes var det F., som gaf anledning till stiftandet af den slesvigska föreningen i Haderslev (1843) och en dylik förening i Köpenhamn samt till upprättandet af den första folkhögskolan, i Rödding, hvilken han sjelf förestod under dess första år, 1845--47. Till lön för sin verksamhet blef F. etatsråd 1848 och vald till medlem af den grundlagstiftande riksförsamlingen (1848--49) samt af det danska partiet i de slesvigska ständerna 1855 utsedd till medlem af riksrådet (som han tillhörde till 1863). Någon synnerligen framstående rol spelade han dock icke i denna församling. Äfven efter 1864 upprätthöll F. förbindelsen med de danske ledarna i Sönderjylland. Död d. 31 Mars 1875. Från år 1855 var F. egare af ett jern- och sågverk i Nerike. Skrifter: Håndbog i den danske literatur (1831: 7:de uppl. 1872), Dansk retskrivningsläre (1858) och Dansk sätningsläre (1864). E. Ebg.
Flora, astr., en af småplaneterna.
Flora (af Lat. flos, blomma), Rom. mytol., var i den fornitaliska religionen blomstergudinnan. Till hennes ära firades i Rom festen Floralia (28 April--3 Maj). Särskildt var rosen en sinnebild af hennes kraft och verksamhet, hvilken icke föreställdes inskränkt till naturen, utan troddes uppenbara sig i den menskliga lefnaden, i det vårliga ungdomslifvet och hvarhälst glädjens blomster trifdes. R. Tdh.
Flora, bot. (af Lat. flos, blomma), egentligen blomster-gudinnans namn hos romarna, hvilket namn numera användes inom botaniken dels såsom betecknande sammanfattningen af ett lands eller en trakts växtverld, t. ex. Sveriges flora, Skånes flora, fjällflora, hafsflora etc., och dels såsom benämning å den systematiska beskrifningen af de inom något visst område förekommande växterna. Sådana "floror" i sistnämnda mening kunna alltså vara mer eller mindre omfattande. Man kallar dem, som beskrifva ett mindre områdes, t. ex. ett landskaps, växtverld, "specialfloror", "landskapsfloror" o. s. v., allt efter omfånget. -- Florist, kännare af ett lands, eller en trakts o. s. v. flora. -- Floristisk, som har afseende på en flora, t. ex. floristiskt arbete, ett verk, som beskrifver de inom ett visst område förekommande växterna. O. T. S.
Flora Danica (eg. Icones Florae Danicae) är titeln på ett praktfullt planschverk, som utgifvits genom bidrag från de danske konungarnas
Källa: Project Runeberg ·
