Sida 148
Eisenach
panteistiska och sjelfförgudande väsende". Detta var början till den strid, som ledde till det fiskaliska åtalet mot E. I Spekulativ rettroenhed og geistlig retfärdighed (1849) fortsatte E. att karakterisera Martensens ståndpunkt. I Den nydanske theologies cardinaldyder (1850) yttrar han sig om Rasmus Nielsens och andras polemik mot Martensen. Breve til Clara Raphael fra Theodor Immanuel (1851) behandla i frisinnad anda dels frågan om qvinnans emancipation, dels åtskilliga religiösa och sedliga ämnen. Först tolf år efter utgifvandet af sistnämnda arbete uppträdde E. å nyo såsom författare. Då utkom den i hans lifsverksamhet epokgörande boken Er Johannes-evangeliet et egte apostolisk skrift, og er dets läre at Gud er bleven menneske en sand og christelig läre? (1863; öfvers. af N. J. Ekdahl 1864). Förut hade han hållit på den heliga skrifts auktoritet; nu hade han, "likasom halft omedvetet införd på upptäckternas och sanningens väg", såsom han sjelf säger, trott sig finna, att i bibeln sant och falskt äro blandade. Han hade kommit till den åsigten att Johannes-evangeliets lära är en förfalskning af Kristi verkliga religion. Denna åsigt framställde han i korthet i en liten skrift på isländska: Jóhannesar guðspjall og lærdómur kirkjunnar um Guð (1865). Hans uppträdande i denna fråga föranledde en motskrift (af några katolska prester på Island), under titeln "Jesús Kristr er Guð" (1867), på hvilken E. svarade med Nokkrar athugasemdir um sannanir "katólsku prestanna i Reykjavík" fyrir guðdómi Jesú Krists. I broschyren Hvem har ret, Grundtvigianerne eller deres modstandere? Og hvad har Kristus befälet om dåben? (1863; "Läran om dopet", öfvers. af N. J. Ekdahl, 1865) ådagalade han, att Kristus icke gaf sina lärjungar någon befallning med afseende på dopet och att de s. k. instiftelseorden (Matt. 28: 19) äro en senare tillsats. I skriften Gud og reformatoren (1866) sökte han visa, att första steget till en religions förfalskning är att föreställningen om en menniska (religionsstiftaren) drages in på de religiösa föreställningarnas område. Några år senare utgaf E. tvänne små skrifter af praktisk-religiöst innehåll: Om bönnens virkning og dens forhold til Guds uforanderlighed (1870) samt Kunne vi elske nästen som os selv? (s. å.), hvilka vunnit erkännande äfven från hans motståndares sida. I Paulus og Christus (1871) förklarar han, att Pauli och kyrkans lära om rättfärdiggörelsen är alldeles oförenlig med Kristi lära om syndaförlåtelsen, sådan den tydligt framstår i liknelsen om den förlorade sonen. Slutligen utgaf E. skriften Jöder og christne (1873), hvari han skildrar den historiska utvecklingen af läran om Kristi gudom, af hvilken, enligt honom, de första spåren förekomma i 2:dra årh., men som blef färdig först i det 4:de, och framhåller, att judarna i fråga om gudsbegreppet stå Kristi verkliga religion närmare än de kristne. Sedermera har E. skrifvit åtskilliga artiklar i danska tidningar och i den svenska tidskriften "Sanningsökaren". Af alla hans senare arbeten framgår, att han betraktar kyrkoläran såsom en förfalskning af Kristi lära, hvilken han söker återställa, utan att dock ängsligt låta
binda sig vid hvarje ord, som tillskrifves Jesus. -- Ehuru E:s religiösa verldsåskådning har många beröringspunkter med våra dagars rationalism, har den ej uppstått under påverkan af denna, utan på den inre erfarenhetens och sjelfutvecklingens väg. Den är ock af ett alltigenom egendomligt skaplynne. Man finner hos E. en sällspord förening af hjertats fromhet, barnslig tillit till Gud, skarpsynthet, lärdom och kristligt sinne.
Eisack l. Eisache, flod i södra Tyrolen. Den rinner upp på södra sluttningen af Brenner, 1,367 m. (4,600 f.) högt, och faller ut i Adige, nedanför Botzen. Längd 90 kilom. (12 mil). Genom den trånga Eisack-dalen, som är särdeles vigtig i strategiskt hänseende, gå Brenner-vägen och en jernbana.
Eiselen, Johann Friedrich Gottfried, tysk statsrättslärare, f. 1785 i Rothenburg a. d. Saale (Preussen), deltog i 1813--14 års krig som frivillig vid Lützowska frikåren, hvars historia han sedan skref (Geschichte des Lützow'schen freicorps, 1:sta och 2:dra uppl. 1841), blef 1820 extraordinarie och 1821 ordinarie professor i Breslau samt kallades 1829 i samma i egenskap till Halle, hvarest han dog 1865. Under senare delen af sin lefnad tog E. en verksam del i det politiska lifvet. 1862 utsågs han till representant i "das herrenhaus" för universitetet i Halle, och s. å. utgaf han Der preussische staat, eine darstellung seiner geschichtlichen entwicklung und seiner gegenwärtigen natürlichen, socialen und politischen verhältnisse. De vigtigaste af hans öfriga arbeten äro: Grundzüge der staatswirtschaft oder der freien volkswirtschaft und der sich darauf beziehenden regierungskunst (1818), Handbuch des systems der staatswirtschaften (1828) och Die lehre von der volkswirtschaft in ihren allgemeinen bedingungen und in ihrer besonderen entwicklung (1843).
Eiselen, Ernst Wilhelm Bernhard, tysk gymnast, f. 1793 i Berlin, d. 1846, upprättade 1825 i Berlin en gymnastikinrättning, hvilken flitigt besöktes, och inlade stora förtjenster om den tyska turnkonstens utveckling. Tillsammans med F. L. Jahn utgaf han 1816 Deutsche turnkunst och skref dessutom Merkbüchlein für anfänger im turnen (1838) samt Hantelübungen (1847).
Eisenach. 1) Hufvudstad i en krets af samma namn i storhertigdömet Sachsen-Weimar-Eisenach, i en naturskön trakt på nordvestra sluttningen af Thüringerwald, vid Nesses och Hörsels sammanflöde. 16,163 innev. (1875). Appellationsdomstol för nämnda storhertigdöme, hertigdömet Sachsen-Koburg-Gotha samt furstendömena Schwarzburg och Reuss. Storhertigligt slott. Ullspinneri samt läder- och färgfabriker. -- E. anlades i slutet af 11:te årh. och var 1595--1741 residens för en sachsisk hertiglig linie. Seb. Bach föddes der d. 21 Mars 1685, och Fritz Reuter dog derstädes d. 12 Juli 1874. En halftimmes väg s. om staden ligger det ryktbara bergslottet Wartburg. -- 2) Fordom furstendöme. Det bestod af amten Lichtenberg och Kaltennordheim, Fulda-distrikten Geisa och Dermbach, hessiska amten Vacha, Frauensee och Völkershausen samt riddare-amtet Lengsfeld,
Källa: Project Runeberg ·
