Sida 171
Ekvecklaren
ordnare af landets medicinalangelägenheter. Hans kända duglighet som organisatör föranledde konung Oskar I att vid bildandet af sin s. k. reform-ministèr (1848) tänka på E. som chef för Ecklesiastikdepartementet. Enligt en gängse uppgift var det ärkebiskop K. F. af Wingård, som afböjde planen. E. författade åtskilliga tidskriftsuppsatser, årsberättelser och betänkanden samt utgaf 1818--19 "Medicinsk tidning". 1871 lät Vetenskaps-akademien prägla en minnespenning öfver honom.
Ektasi (af Grek. ektasis, utvidgning), patol. anat., en sjuklig utvidgning af håligheter inom kroppen, vare sig att dessa utgöras af rör eller äro på annat sätt formade. Sålunda betecknar kapillar-ektasi en utvidgning af de finaste blodkärlen, kapillarkärlen, alveolar-ektasi en utvidgning af de små blåsor, alveoler, hvaraf lungorna hufvudsakligen bestå, bronkial-ektasi en utvidgning af luftrören, bronkierna, i lungorna, gallgångs-ektasi en utvidgning af de kanaler, som afföra gallan, o. s. v. A. -y.
Ekthlipsis, Grek. (af ekthlibein, utstöta), gramm., utstötning af en eller flere bokstafven Jfr Elision.
Ektropion, Grek. (af ektrepein, bortvända), med., utåtvändning af den fria ögonlocksranden eller af hela ögonlocket. Orsakerna till denna åkomma äro antingen en betydande ansvällning af ögonlockens insida, bindehinnan, eller förlamning af den nerv, som förestår ögonlockets tillslutningsmuskel, eller ock ärr i ansigtet, synnerligen efter brännsår, hvilka genom sin stramning draga ögonlocken utåt. I de mindre graderna kan denna åkomma vara tämligen omärklig, ehuru tårflöde likväl alltid är för handen. Är den betydlig, så är den ej endast i hög grad vanställande, utan kan äfven blifva ganska farlig för ögat, som derigenom mister sitt naturliga skydd. Behandlingen består deri att man borttager svullnaden i bindehinnan, om denna är orsaken, hvilket kan ske utan operation. I de svårare fallen fordras ej sällan ganska sammansatta kirurgiska åtgärder, s. k. plastiska operationer. Rsr.
Ektypografi (af Grek. ektypon och grafein, skrifva, rista), upphöjd metall-etsning (uppfunnen 1804 af Dembour); upphöjdt tryck för blinda. (Se Relieftryck.)
Ektypon, Grek. (plur. ektypa l. ektyper; af ektypun, göra aftryck, om upphöjdt arbete), konstarbete, i trä eller sten, med upphöjda figurer.
Ektörne (Fornnord. Eikkþyrnir), Nord. mytol., "den ektornige", som har starka knotiga horn, benämning på en hjort, hvilken, jämte geten Hedrun, står i Valhall och afbiter Leraðs grenar.
Ekumenisk (Grek. oikumenikos, af oikein, bebo), vidkommande hela den bebodda verlden (oikumene), allmännelig, t. ex. ekumeniskt möte (concilium oecumenicum), allmänt kyrkomöte. Jfr Koncilium och Kyrkomöte.
1. Ekwall, Emma Amalia, genremålarinna, föddes i Jönköpings län d. 18 Jan. 1838, var 1865--1870 elev vid Akademien för de fria konsterna, erhöll 1871 den kongliga medaljen och uppehöll sig derefter en längre tid i München och Leipzig. Offentligt framträdde hon första gången på akademiens utställning 1868
och sedermera har hon utfört en hel mängd täcka och behagliga genrebilder, i allmänhet behandlande ämnen ur hemmets och barnens verld, stundom ej utan en älskvärd komik. En lutspelerska (1880), med hvilket arbete hon beträdde en annan riktning, inköptes af konstföreningen i Stockholm. Upk.
2. Ekwall, Knut Alfred, tecknare, genremålare, den föregåendes broder, föddes i Jönköpings län d. 3 April 1843, var 1860--67 elev vid Akademien för de fria konsterna och flyttade 1869 till utlandet, der han sedermera uppehållit sig: till en början i München, senare i Leipzig och slutligen i Berlin. I akademiens utställning deltog E. första gången 1866 med en behandling af ett akademiskt prisämne samt ett genrestycke, och under de närmast följande åren framträdde han, dels som tecknare i Ny illustrerad tidning och dels som målare, med åtskilliga små bilder ur verkligheten (svensk natur och svenskt folklif), de flesta med en komisk anstrykning. Under den tidigare delen af sin vistelse i Tyskland, långt in på 1870-talet, var han i egenskap af tecknare verksam för tyska tidningar och tidskrifter ("Illustrirte zeitung", "Ueber land und meer" och "Gartenlaube"). Som tecknare utmärker han sig genom en betydande kompositionstalang, en ej vanlig förmåga af karakteristik, stor fyndighet samt -- när ämnet dertill gifvit anledning -- en godmodig och stundom älskvärd komik. Flere af hans arbeten i denna riktning torde kunna räknas till de mera framstående i sitt slag, äfven hvad bredden och säkerheten i utförandet vidkommer. Några oljemålningar, som under denna tid hemsändes till Sverige: Tio minuters uppehåll, Snöhinder och Däckspassagerare i storm, bära i hög grad vittne om den vane tecknarens förmåga, men lida af svagheter ur färgens och det egentliga målandets synpunkt. Sedermera har E., under ledning af Ludvig Knaus i Berlin, på allvar återgått till måleriet och framträdt med åtskilliga varmt kända och fint utförda genrebilder, bl. a. Det gamla paret och Moder med sitt barn före badet, af hvilka den sistnämnda 1878 inköptes för Nationalmuseum. 1879 kallades E. till agré af Akademien för de fria konsterna. Upk.
Ekvecklaren, Tortrix viridana, zool., en till nattfjärilarnas familj (Nocturna) och vecklareslägtet (Tortrix) hörande insekt, som har gröna framvingar, med hvita framkanter, och gråbruna bakvingar samt en längd af omkr. 15 mm. (5 lin.), med en vingbredd af ungefär 28 mm. (9,5 lin.). Denna insekt förekommer ganska allmänt i mellersta och södra delarna af Sverige. Larverna, hvilka äro smutsigt gulgröna, med hårbevuxna, små, svarta vårtfläckar och svart hufvud, lefva nästan uteslutande på ekar. De visa sig i Maj eller Juni, allt efter årstidens beskaffenhet, och gnaga sig till en början in uti knopparna, för att komma åt de späda bladämnena. Sedan bladen börjat utveckla sig, rulla larverna dem tillsammans. De flesta larverna vistas i hoprullade blad icke allenast under hela sin tillväxt, utan äfven sedan de undergått förpuppning. Åtskilliga ibland dem sänka sig dock
Källa: Project Runeberg ·
