Sida 26
Dvärg
Königstadt och Pempelfort), med breda gator och till promenader förvandlade fästningsverk. De mest anmärkningsvärda byggnaderna äro det forna slottet (en tid upplåtet åt målareakademien), posthuset, rådhuset, den gotiska S:t Lambertskyrkan, S:t Andreaskyrkan, konstföreningens hus ("Malkasten") och målareakademiens hus. Bland undervisningsanstalterna må nämnas den 1767 af kurfursten Karl Teodor stiftade konstakademien (från 1822 målareakademi), hvilken gjort D. till säte för en egen målareskola, som utöfvat stort inflytande äfven på svenska och norska målare. D. har ett stort museum, med samlingar af taflor, handteckningar och kopparstick m. m. 1690 grundades der ett storartadt tafvelgalleri, men detta flyttades 1805 till München. Efter 1866 års krig gjorde Preussen sina rättigheter på samlingen gällande, och en kommission af jurister nedsattes för att pröfva denna fråga; men som belöning för Bajerns hållning under fransk-tyska kriget efterskänkte Preussen sin eventuella rätt. -- Industrien, företrädesvis jernindustrien, är mycket betydande. I öfrigt omfattar tillverkningen vagnar, läder, tapeter, musikaliska instrument, kemikalier och målarefärger m. m. Staden är en vigtig föreningspunkt i det preussiska jernvägssystemet samt drifver en ganska vidtomfattande handel och flodfart. -- D. fick stadsrättigheter 1288 och blef 1385 hertigarnas af Berg residens. 1624 kom det med Jülich-Berg till Pfalz-Neuburg, och 1742 till den pfalziska linien Sulzbach. 1795 öfverlemnades staden genom kapitulation till fransmännen och förblef i deras besittning till freden i Lunéville (1801), då den återlemnades till Bajern. 1806 blef D. hufvudstad i storhertigdömet Berg och kom med detta 1815 till Preussen.
Dvalen (Fornn. Dvalinn), Nord. mytol., "den stillsamme", en af de fyra hjortar, som beta i asken Yggdrasels grenar. Äfven namn på en dvärg.
Dverg. Se Dvärg.
Dvernicki [-nitski], Josef, polsk militär, f. 1779, deltog 1809, i spetsen för en af honom utrustad skara frivilliga ryttare, i Poniatovskis fälttåg i östra Galizien och 1812--14 i Napoleons strider mot de allierade samt blef efter hemkomsten till Polen chef för ett ulanregemente och 1826 generalmajor. Efter utbrottet af 1830 års revolution fick han ledningen af tredje kavalleridivisionen och vann d. 14 Febr. 1831, i träffningen vid Stoczek, den första segern öfver ryssarna. Derefter gick han öfver Weichselns is, förenade sig med Sieravskis sammanrafsade trupper och slog, d. 19 Febr. s. å., ryska avantgardet vid Novaviez. Efter ryssarnas seger vid Grochov (d. 21 Febr. 1831) sändes D. att insurgera Volhynien, men hade ingen framgång och tvangs af ryske generalen Rüdiger att d. 27 April öfverskrida Galiziens gräns samt gifva sig fången åt österrikarna. 1832--48 lefde han dels i Frankrike, dels i London, men återvände derefter till Galizien. Död 1857. -- D:s memoarer, Pamietniki, utkommo 1870.
Dwight [doäjt], Timothy, amerikansk prest, f. 1752, var 1777--78 predikant i revolutionsarmén, hvars mod han bidrog att lifva, blef 1795
president i Yale college, hvilket läroverk han lyfte till ett stort anseende, och dog 1817. Han skref bl. a. The conquest of Canaan (1785), ett religiöst epos, och Theology explained and defended in a series of sermons (1818), en predikosamling, som erhöll mycket stor spridning såväl i Förenta staterna som i England.
Dvina (af ryssarna kallad Norra Dvina, till skilnad från Düna, som kallas Vestra Dvina), norra Rysslands största segelbara flod. Den uppstår i guvernementet Vologda genom förening af de båda källfloderna Jug och Suchona, flyter i nordvestlig riktning genom guvernementen Vologda och Archangelsk samt faller, genom tre större och flere mindre armar, ut i Dvina-bukten af Hvita hafvet, nedanför Archangelsk. Bifloder: t. h. Vitsjegda och Pinega, t. v. Vaga. Längd (från föreningen) 560 kilom. (75 mil). D. är fiskrik, bildar många öar och flyter till största delen genom jämna, sumpiga och skogiga trakter. Sedan 1860 underhålles en regelbunden ångbåtsfart på denna flod.
Dvornik, R. (af dvor, port), portvakt, dörrvakt, gårdskarl, husuppsyningsman.
Dvärg (Dverg) nyttjas i dagligt tal om sådana organismer, hvilkas höjd betydligt understiger artens naturliga medelhöjd. Såsom anatomisk-fysiologisk term betecknar detta ord sådana varelser, hos hvilka litenheten visar sig deri att volymen af alla organismens delar (Geoffroy Saint-Hilaire), således icke endast höjden, är under medium. Af menniskor, som tillhöra den kaukasiska rasen, räknar man dock inga andra för dvärgar än dem, som hafva mindre höjd än 4 f. (1,19 m.); så vidt man vet, hafva inga fullvuxna dvärgar understigit 2 f. (60 centim.). De tre mest kände dvärgarna hafva haft följande mått: polacken Josef Borvilaski 76 centim. (2,56 f.), fransmannen Nicolas Ferry, kallad "Bébé", 89 centim. (3 f.), och engelsmannen Jeffery Hudson 1,03 m. (3,4 f.). De dvärgar, som icke lidit sjukliga förändringar, hafva en välbildad och proportionerlig kropp, men hufvudet är relativt stort, stundom så stort, att hela figuren deraf vanställes. Ibland händer äfven, att kroppen är vanskaplig af sjukdom (rachitis), rygg och lemmar krokiga, de senare onaturligt tjocka eller spensliga. Om hjernan (hufvudet) är liten, felslår intelligensen; eljest är denna af vanligt mått. Dvärgar äro lifliga och rörliga, men tröttna lätt. Den ofta hos dem iakttagna vresigheten och elakheten torde i de flesta fall varit en följd af de retningar och begabberier, för hvilka de ständigt utsatts, hälst då de, såsom tidtals varit modernt, underhållits till furstars och förnämas nöje. Bébé dog vid 22 års ålder, och de flesta dvärgar tyckas hafva dött tidigt; men Borvilaski och Hudson blefvo gamla, den senare 63 år. Om orsaken till dvärgbildningen känner man ingenting. Dvärgar födas ofta jämte syskon af vanlig storlek samt af fullt utbildade föräldrar. Frågan om dvärgskapets ärftlighet är ännu olöst. Enligt hvad de flesta iakttagelser utvisa grundlägges dvärgväxten redan under fosterlifvet. Bébé, som likväl kom för tidigt till verlden, var vid sin födelse 7--8 tum och vägde icke fullt 0,43 kilogr. (1 skålp.).
Källa: Project Runeberg ·
