Sida 250
Encyklopedister
Enciclopedia universale (1868 ff.), Dizionario universale di scienze, lettere ed arti, utg. af M. Lessona och C. A. Valle (1873 ff.), m. fl. -- Särdeles rik på omfattande encyklopedier af vetenskapligt värde är den engelska literaturen. De vigtigaste bland dessa äro Encyclopaedia britannica (1771; 9:de uppl. 1875 ff.), den af Rees redigerade Cyctopaedia (45 bd, 1802--19.), D. Brewsters Edinburgh cyclopaedia (18 bd, 1830), Smadleys Encyclopaedia metropolitana (25 bd, 1818--45), Penny cyclopaedia (1833--43), Chambers' Encyclopaedia (1860--68; ny uppl. 1874) m. fl. -- En synnerligen framstående plats inom den encyklopediska literaturen intager Tyskland genom F. A. Brockhaus' Conversationslexikon (1:sta uppl. 1796--1810; 12:te uppl, i 15 bd, 1875--79), som varit förebild för en mängd likartade arbeten i Tyskland och andra land. Ett utdrag ur detta verk är Brockhaus' Kleines conversationslexikon (1854--56; 3:dje uppl. 1879). Bland realencyklopedier, som utarbetats på grundvalen af Brockhaus' lexikon, förtjena nämnas W. Binders Allgemeine realencyklopädie oder conversationslexikon für das katholische Deutschland (1846--50; 3:dje uppl. 1865--73), Herders Conversationslexikon (1853--57; 2:dra uppl. 1875 if.), Meyers Konversationslexikon, eine encyklopädie des allgemeinen wissens (1857--60; 3:dje uppl., i 16 bd, 1874--79), med dess sammandrag, Handlexikon des allgemeinen wissens (1870--72; 2:dra uppl. 1878), samt Spamers Illustrirtes konversationslexikon für das volk (1869 ff.). Något olika de föregående till anläggning och syfte äro Pierers Universal-conversationslexikon (26 bd, 1824--36; 6:te uppl., 1875--79) och Meyers Grosses conversationslexikon (44 bd, 1839--55). Ensamt i sitt slag och uteslutande bestämdt för vetenskapliga ändamål är det från 1818 pågående monumentala verket Allgemeine encyklopädie der wissenschaften und künste, af Ersch och Gruber, af hvilket hittills (1881) hafva utkommit 154 bd. Med förbigående af de många, till en stor del högst värdefulla specialencyklopedier, som under senare tid utkommit i Tyskland, må här endast nämnas Krünitz' Oekonomisch-technologische encyklopädie (242 bd, 1773--1858), hvilken, trots sin titel, under sin fortgång svällt ut till en allmän encyklopedi.
Bland öfriga lands encyklopediska arbeten, alla mer eller mindre anslutande sig till Brockhaus såsom mönster, må ytterligare nämnas: Algemeene nederlandsche encyclopedie voor den beschaaften stand (1865--68), Fr. Liebers Encyclopaedia americana (1830--47), The new american cyclopaedia (1858--64; ny uppl. 1873--76), Johnsons likaledes amerikanska Illustrated universal cyclopaedia (1874--78), Mellados spanska Enciclopedia moderna (34 bd, 1848--51), Riegers böhmiska encyklopedi Slovnik naucny (1860--74) m. fl.
I Danmark utgaf H. A. Kofod 1816--28 ett Conversationslexikon, och tjugo år senare följde P. Larsens Almeennyttigt dansk konversationslexicon (1849--60). Åren 1858--63 utkom det af C. F. Ingerslev redigerade Nordisk conversationslexikon (2:dra uppl., utg. af C. J. Fogh, S. Heegaard och J. P. F. Königsfeldt, 1870--78).
Bland svenska encyklopediska arbeten är Åke Klasson Rålambs (f. 1651, d. 1718) Adelig öfning det äldsta. Det var ämnadt att utgöra omkr. 20 band, men endast 6 delar utkommo, 1690--94. Dessa omfatta: aritmetik och landtmäteri, fortifikation, skeppsbyggen, hushållning, åkerbruk och hortikultur samt åtföljas af 90 planscher. Några delar utkommo i sammandrag. De encyklopediska arbeten, som tillhöra förra och början af innevarande århundrade, äro af ringa omfång och till hufvudsaklig del öfversättningar, såsom Breviarium continens initia eruditionis, eller lärdoms och vetenskapers abc (1734), K. Bildts Anwisning til en grundelig kundskap om Gud, människone och verldene (1753); J. E. Angelinis Encyklopedi för barn (1803--04) m. fl. Den förste, som veterligen haft för afsigt att föranstalta en allmän svensk encyklopedi, var (enligt Gjörwell) öfverstelöjtnanten J. J. Anckarström (fader till Gustaf III:s mördare), men hans död (1777) hindrade beslutets verkställande. Förlaget öfvertogs af den lärde bibliografen C. Ch. Gjörwell, hvars mening var att, i förening med flere andra män, utgifva en Svensk encyklopedie, innefattande alla vetenskaper och konster. Af detta stort anlagda arbete utkom likväl endast första häftet (1781), hvarefter det, af brist på afsättning, upphörde. Ett verk af encyklopediskt innehåll är äfven O. Bergklints Sammandrag af alla vetenskaper till svenska ungdomens tjenst (1775; 3:dje uppl. 1794), hvilket tillika ingick som 3:dje del i Gjörwells Svenska ungdomens handbok (1775; de tre öfriga delarna äro författade af J. P. Miller, S. J. Alnander och A. F. Büsching). Den första i Sverige utgifna allmänna realencyklopedien, Conversationslexikon (4 bd, 1821--26, suppl. 4 bd, 1831--39), var en öfversättning i sammandrag af Brockhaus' förut nämnda stora verk. Bättre tillgodosedt var det fosterländska intresset i det af P. G. Berg 1845--52 utgifna Svenskt konversationslexikon (4 bd) samt i det, 1857--66, likaledes i 4 bd, på Ad. Bonniers förlag, under redaktion af M. Schück, utgifna Konversationsoch universallexikon. Det sedan 1875 under utgifning varande encyklopediska verket Nordisk familjebok redigerades t. o. med art. Elzheimer af N. Linder och utkommer på "Svenska Familj-Journalens Aktiebolags" förlag. R. G.
Encyklopedister, Fr. Encyclopédistes, gemensam benämning på de skriftställare och filosofer, som lemnade bidrag till eller togo parti för den stora franska encyklopedien (se Encyklopedi), hvilken 1751--80 utgafs i Paris under Diderots och d'Alemberts ledning. Detta berömda verk var det gemensamma organet för den under 18:de årh. i Frankrike herskande filosofiska riktningen, i synnerhet med hänsyn till religion, etik och statsvetenskap. Från d'Alemberts penna flöt den snillrika "Discours préliminaire", som inleder arbetet och ger en öfversigt af sammanhanget mellan det menskliga vetandets olika områden. Mallet bearbetade teologien och historien, Toussaint juridiken, Daubenton medicinen, Yvon logiken och moralfilosofien, Rousseau musiken och filosofien, Marmontel literaturhistorien. Bland de öfrige deltagarna voro de förnämste
Källa: Project Runeberg ·
