Sida 638
Filologi
Fillmore [-mår], Millard, president i Nord-Amerikas förenta stater, föddes d. 7 Jan. 1800. Han var son till en fattig landtbrukare i staten New York, uppväxte i armod och kom i lära vid en klädesfabrik. Men efter någon tid började han idka juridiska studier, och från 1823 praktiserade han som advokat. 1828 valdes F. till medlem af staten New Yorks lagstiftande församling, hvarest han inom kort intog en framstående plats, och 1833--43 var han ledamot af kongressen (i representanternas hus). 1849 utsågs han till Förenta staternas vice president, och då presidenten, general Taylor, kort derefter dog (d. 9 Juli 1850), intog F. presidentstolen. Tiden var full af oro, och tvisterna mellan södern och norden började antaga en alltmera hotande karakter. Det gällde att afgöra, huru man skulle förfara med de i mejicanska kriget (1846--48) förvärfvade områdena. Sydstaterna önskade vinna dem för slafveriet, något som nordstaterna åter sträfvade att hindra. F. var svag och vacklade i sina åsigter. Slutligen valde han den af H. Clay anvisade kompromissens väg, och i Sept. 1850 gjorde kongressen, i söderns intresse, eftergifter, hvilka i hög grad bidrogo att sedermera framkalla inbördeskriget. Vid 1853 års presidentval föll F. igenom, hvarefter han tillbragte några år på resor i Europa. 1857 uppträdde han å nyo som presidentkandidat, men led ett afgjordt nederlag och lefde sedermera helt och hållet skild från politiken. Död i Buffalo d. 8 Mars 1874.
Film, socken i Upsala län, Olands härad. Arealen 13,180 har. 2,312 innev. (1880). F. med Österby bruk, som har egen brukspredikant, utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Upsala stift, Örbyhus kontrakt.
Filo, den judiske. Se Filon.
Filochoros (Lat. Philochorus), förtjenstfull forngrekisk historieskrifvare i Athen under förra delen af 3:dje årh. f. Kr. Hans förnämsta verk var en i sjutton böcker affattad "Attisk historia", från äldsta tider till 262 f. Kr., hvilken i forntiden stod i högt anseende och särskildt med afseende på kronologien var den vigtigaste urkunden rörande Athens forntid. Ett betydligt antal fragment derur är bevaradt hos senare författare. F. sysselsatte sig äfven mycket med mantik eller teckentydarekonst. Såsom motståndare till Demetrios Poliorketes blef han, på befallning af dennes son, Antigonos Gonatas, aflifvad efter Athens intagande (262). A. M. A.
Filodemos (Lat. Philodemus) från Gadara i Palestina, berömd epikureisk filosof i 1:sta årh. f. Kr., vistades en längre tid i Rom hos Lucius Piso. Han var samtida med Cicero, hvilken prisar såväl hans lärdom och fina bildning som hans poetiska talang. Man eger af F. 30 stycken på grekiska språket författade epigram af mestadels erotiskt och skämtsamt innehåll, hvarjämte betydliga fragment af hans filosofiska skrifter återfunnits i de halfförbrända herkulanska bokrullarna. A. M. A.
Filoktetes (Lat. Philoctetes), Grek. hjeltes., son af Poias och Demonassa, utmärkt bågskytt, deltog enligt Homeros i fälttåget mot Troja såsom anförare för krigarna från de tessaliska
städerna Methone, Taumakia, Meliboia och Olizon, men qvarlemnades, då han insjuknat till följd af ett ormbett, på ön Lemnos, hvarifrån han sedermera lyckligt återvände hem. Senare skalder (deribland Sofokles i det ännu bibehållna sorgespelet Filoktetes) hafva utbildat sagan sålunda, att F. under färden till Troja på ön Chryse blef biten af en orm och med anledning dels af den olidliga stank, som såret spridde, dels af de för reskamraterna störande jämmerrop, hvilka han utstötte, på Odyssevs' och Atridernas föranstaltande qvarlemnades på Lemnos. Der framsläpade han under grymma qval ett eländigt lif, till dess han på tionde året afhemtades af Odyssevs och Diomedes, emedan Troja ej kunde intagas utan Herkules' pilar, af hvilka F. var i besittning. Efter ankomsten till grekernas läger vid Troja helades han af Machaon och fällde med sina pilar Paris, hvarefter Trojas eröfring följde. Enligt en ännu yngre saga kom F. på hemfärden till södra Italien, der han grundade städerna Petelia och Krimissa. A. M. A.
Filolaos (Lat. Philolaus), berömd pytagoreisk filosof från Kroton eller Tarent, lefde under senare hälften af 5:te årh. f. Kr. Han är, så vidt man vet, den förste, hvilken i skriftlig form meddelat och utvecklat de pytagoreiska lärosatserna. Han efterlemnade ett filosofiskt verk i tre böcker, hvilket fordom var högt ansedt. Vi ega deraf några fragment, hvilkas äkthet dock varit ifrågasatt. A. M. A.
Filolog, idkare af filologi (se d. o.).
Filologi (Lat. philologia, Grek. filologia, af filos, vän, och logos, ord, tal) betyder egentligen kärlek till tal, kärlek till samtal, men har i olika, tider och hos olika folk haft en mångskiftande betydelse. De gamle grekerna menade med filologi, då ordet ej nyttjades i sin ofvan angifna ursprungliga betydelse, allmän literär bildning. I denna mening kom ordet också till romarna. Hos de moderna folken har filologi, hvars begrepp hos dem likväl ofta varit ytterst oklart, hufvudsakligen haft tre olika betydelser. Dels menas dermed språkstudium, i äldre tider särskildt studiet af de klassiska språken. I denna mening nyttjades filologi långt före uppkomsten af den moderna språkvetenskapen. I Frankrike och England och äfven stundom i Sverige nyttjas benämningen filologi dock äfven om den historiska och jämförande språkvetenskapen ("komparativ filologi"). Enligt en annan uppfattning är filologi studiet af literaturen (hufvudsakligen den klassiska), hvarvid studiet af språket, mytologien, konsten och antiqviteterna betraktas som ett medel för de skriftliga urkundernas rätta förstående. En tredje bestämning af filologiens begrepp är den, som gjorts af F. A. Wolf, hvilken blifvit kallad grundläggaren af filologien såsom vetenskap. Enligt honom är filologi fornkunskap och särskildt vetenskapen om den klassiska forntiden, eller "inbegreppet af de kunskaper, som göra oss bekanta med grekernas och romarnas politiska, lärda och religiösa lif, deras språk, konster, vetenskaper, seder, religion och nationalkarakter". Ej mindre än 24 koordinerade discipliner innefattades enligt Wolf i filologien. Wolfs system har senare utvecklats
Källa: Project Runeberg ·
