Sida 621
Filadelfia (Philadelphia, Pennsylvania)
Figurera (Lat. figurare, gifva gestalt l. form), egentl. skapa, afbilda; utföra särskilda danssteg och ställningar i kontradansar; uppträda (vanl. på ett sätt, som väcker uppseende); förekomma, synas, "skyldra"; vara framställd i en skildring. Se vidare Figurerad.
Figurerad (Ital. figurato, af Lat. figurare, gifva gestalt l. form). 1. Musikt. Figurerad kallas i allmänhet hvarje musik, i hvilken melodinoter upplösas i "figurer" (se Figur 3). -- Figurerad kontrapunkt är ett i smärre noter än hufvudtemat (cantus firmus) sig rörande bitema, hvilket sättes emot det förra. Figurerad sång (canto figurato) uppstår, då hufvudtemat sjelf figureras. Figurerad koral kan använda ettdera eller båda sätten. -- 2. Matem. Figurerade tal. Se Figur-tal. 1. A. L.
Figurism, teol., kallas den åsigten att alla de händelser, som omtalas i Gamla testamentet, endast förebilda dem, som berättas i det Nya.
Figurlig, bildlig (motsats: egentlig). -- Figurliga tal, matem. Se Figur-tal.
Figur-tal, figurerade l. figurliga tal (Lat. numeri figurati), matem., sådana talserier, som bildas genom successiv addition af termerna i aritmetiska serier eller i andra figur-talserier. Så bildas t. ex. ur den aritmetiska serien 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 o. s. v. genom successiv addition figur-talserien 1, 3, 6, 10, 15, 21, 28 o. s. v., och ur denna på samma sätt en ny serie af figur-tal 1, 4, 10, 20, 35, 56, 84 o. s. v. Talen i den förra, af dessa figur-talserier kallas triangulär-tal, de i den senare pyramidal-tal. De enklaste figurtalen äro polygonal-talen (se d. o.). -- Namnet figur-tal beror derpå att dessa tal kunna geometriskt representeras genom ett antal punkter, som äro ordnade i reguliera figurer. Så kunna triangulär-talen geometriskt representeras genom punkter, ordnade i liksidiga trianglar:
o. s. v.
Figur-talen behandlades ganska fullständigt redan af Nikomachos (antagligen i 2:dra årh. e. Kr.); sedermera utgjorde undersökningar rörande dem ett älsklingsämne för 1500- och 1600-talets aritmetiker. Numera eger deras teori endast historiskt intresse; bestämmandet af figur-talen och deras summa är ett af differensräkningens enklaste problem. G. E.
Fiholm. 1. Säteri nära Mälaren i Rytterne socken, Snefringe härad och Vestmanlands län, utgör med underlydande i Rytterne, Säby, Dingtuna och Lundby socknar ett gods af 19,16 mtl, jämte frälseräntor taxeradt till 323,767 kronor (1875). F. tillhörde fordom Vesterås-biskoparna, indrogs genom konung Karl Knutssons räfst till kronan, bortbyttes af kronan 1723 till amiralen Verner von Rosenfelts enka, Kristina Gyllenstake, emot Rådmansö, gick genom hennes afkomlings Katarina von Berchners gifte till riksrådet friherre Karl Johan Ridderstolpe, som 1779 gjorde godset till fideikommiss, hvilket nu innehafves af hans broders sonson, f. d. majoren grefve Karl Gustaf Ridderstolpe. -- 2. Säteri i Jäders socken,
Öster-Rekarne härad och Södermanlands län. Nära 41 mtl tillsammans med underlydande i Jäders, Kjula, Klosters, Barfva, Hammarby och Vallby socknar. Taxeringsvärde 998,500 kr. (1875). F. egdes mot slutet af 1500-talet af slägten Oxenstjerna, af hvilken ätt Gustaf Gabrielsson och hans son Axel, den store rikskansleren, skrefvo sig till F. Vid midten af 1700-talet tillhörde godset hans afkomlingar af slägterna Soop och Dohna, tills det 1781 såldes till riksrådet grefve Joakim Beck-Friis. Med konungens af Danmark tillstånd sålde han de honom genom arf tillfallna Friisiska, i Jylland belägna, fideikommissen, hvarefter F. jämte det af honom förut köpta Börringe kloster i Skåne 1791 förklarades för grefskap för äldsta manliga ättlingen af friherrliga ätten Beck-Friis, det enda gods i Sverige, med hvilket grefvetiteln följer för egaren. Godset innehafves nu (1881) af kabinettskammarherren grefve Korfitz Beck-Friis.
Fiilsö, insjö i Nörrejylland, s. om Ringkjöbing-fjord, 5 km. lång och 3,5 km. bred. Den har aflopp till Nordsjön, hvarifrån den skiljes genom ett 3 km. bredt klitterbälte.
Fikonträd. Se Ficus.
Fiktion (Fr. fiction, Lat. fictio, af fingere, bilda; jfr Fingera), dikt, antagande mot verkligheten, inbillning. Motsats: realitet. -- Fiktiv (Fr. fictif), diktad, inbillad, fingerad. Motsatser: reel och effektiv.
Fil (Fr. file, af Lat. filum, tråd), rad, sträcka (af vagnar, rum o. s. v.).
Filadelfer. Se Philadelphes.
Filadelfi (af Grek. filos, vän, och adelfos, broder), broderskärlek, syskonkärlek. -- Filadelfiska systemet. Se Fängelsesystem. -- Filadelfiska sällskap, sådana sällskap, som hafva välgörenhet till ändamål. -- Filadelfos, Grek. (Lat. Philadelphus), broderälskande, binamn på konung Ptolemaeus II i Egypten och konung Attalus I i Pergamum.
Filadelfia (Lat. Philadelphia). 1. I forntiden stad i östra Lydien, vid foten af berget Tmolus, s. ö. om Sardes. Der fanns tidigt en kristen församling, som i Uppenb. 3: 7--13 lofordas för sin trohet. Staden hade sitt namn efter sin grundläggare, konung Attalus I Philadelphus i Pergamum. Ruiner af densamma finnas vid det nuvarande Alasjer. -- 2. I forntiden stad i Peréen, omkr. 37 km. från Jordan, vid ett litet tillflöde till Jabbok. Såsom ammoniternas hufvudstad hette den Rabbath Ammon; namnet F. fick staden af den egyptiske konungen Ptolemaeus II Philadelphus, som återuppbyggde densamma.
Filadelfia (Philadelphia), den största staden i nordamerikanska staten Pennsylvania, belägen omkr. 160 km. från Atlantiska oceanen, på landtungan mellan floderna Delaware och Schuylkill, hvilka förena sig nedanför staden. 846,984 innev. (1880). I afseende på folkmängd intager F. andra platsen och i utsträckning (omkr. 340 qvkm.) första platsen bland unionens städer. Det består af den egentliga staden ("city") samt af flere, sedan 1854 inkorporerade förstäder: Kensington, Northern Liberties, Penn, Germantown, West-Filadelfia, Southwark m. fl. Staden är
Källa: Project Runeberg ·
