Sida 754
Flugbaggar
Flottholmar, geol., i skogssjöar, med torfstränder, flerestädes förekommande, smärre holmar, som bestå af torf, genomväfd och sammanhållen af träd- och gräsrötter, och hvilka flyta på vattnet samt t. o. m. fritt kunna ändra läge allt efter olika vindar. Stundom bära de lefvande träd och buskar. I rättsligt hänseende gäller om flottholme, att den tillfaller honom, som "den vid land sitt fäster". (1734 års lag. J. B. 12, 4.) E. E.
Flottilj (Fr. flottille), sjöv., liten flotta, flotta af mindre fartyg eller båtar. O. E. G. N.
Flottled, jur., är det farvatten, i hvilket flottning eger rum, och allmän flottled det farvatten, i hvilket det står en hvar öppet att, på sätt i k. förordn. d. 30 Dec. 1880 närmare bestämmes, låta flottgods löst (icke ordnadt i sammanhängande flottar) framflyta. Några föreskrifter om rätt till flottled i rinnande vatten förefinnas ej förr än i 1766 års fiskeristadga med k. förklaringen deröfver d. 24 Jan. 1771, hvilka bestämmelser, nästan ordagrant lika, återfinnas i 1852 års fiskeristadga. Det är först sedan timmerafverkningen och trävaruexporten blifvit en af landets vigtigaste näringskällor, som behofvet af en ordnad lagstiftning angående rätten att anlägga och begagna flottled gjort sig känbart och äfven blifvit sedt till godo genom ofvan anförda k. förordn. om allmän flottled d. 30 Dec. 1880 och k. flottningsstadgan af samma dag. -- Hvilken vigt lagstiftningen i detta hänseende måste tillmätas framgår ur uppgifterna i nya lagberedningens år 1879 afgifna förslag till vattenrättsförordning. Enligt dessa var 1877 värdet af utförda oarbetade, sågade eller tillhuggna trävaror 113,401,645 kr. eller 52,5 proc. af landets hela utförselvärde: 215,912,700 kr. Ensamt för betjenande af den i Sundsvall och trakten deromkring koncentrerade trävarurörelsen lära, med en kostnad af 8 mill. kr., vara upprensade minst 3,200 km. vattenvägar. A. Th. S.
Flottmo l. Flottsand benämnes i vissa landsdelar en fin, lerblandad sand, som har den egenskapen att i vattendränkt tillstånd bilda en degartad, nästan flytande massa. Den kallas också flytsand, jäsjord, vesa, qvägsand och qvicksand. Är leran öfvervägande, kallas jordarten flytlera, qväglera o. s. v. E. E.
Flottning kallas de åtgärder, hvarigenom flytande virke framforslas uti ett vattendrag. Virket flottas antingen löst, sammanfördt inom länsar eller bommar, eller ock hoplagdt uti flottar, hvilkas form och storlek vexla efter vattendragens beskaffenhet. C. G. H.
Flottsand. Se Flottmo.
Flourens [-rängs l. -rang]. 1. Marie Jean Pierre F., fransk fysiolog, född 1794, blef 1819 medicine doktor i Montpellier och kom året derpå till Paris, der han snart väckte uppmärksamhet, icke blott för sina utmärkta fysiologiska experiment och uppsatser, utan äfven för sin stilistiska talang. I synnerhet egnade han sig åt studiet af nervsystemet, rörande hvilket hans experiment och forskningar gåfvo anledning till nya åsigter. 1830 blef han professor i anatomi vid "Jardin du roi", och 1840 invaldes han i
Franska akademien. 1846 blef han pär af Frankrike, men lemnade dock icke sin vetenskapliga verksamhet, hvilken han utöfvade ända till sin död, 1867. Bland hans många arbeten äro följande de vigtigaste: Recherches expérimentales sur les propriétés et les fonctions du système nerveux dans les animaux vertébrés etc. (2:dra uppl. 1842), Recherches sur le développement des os et des dents (1842), Anatomie générale de la peau et des membranes muqueuses (1843), Théorie expérimentale de la formation des os (1847), Cours de physiologie comparée (1854), Cours de physiologie (s. å.) och De l'instinct et de l'intelligence des animaux (1841; 4:de uppl. 1861). -- 2. Gustave F., fransk politiker, den föregåendes son, f. 1838, egnade sig åt naturvetenskapliga studier och förordnades 1863 att under ett år förestå sin faders professur. Sedermera begaf han sig till Grekland och Kreta, hvarest han, i den just då (1866) utbrutna striden mellan kretenserna och turkarna, med sådant eftertryck uppträdde på de förres sida, att de valde honom till medlem af sin nationalförsamling och sände honom som ombud till den grekiska regeringen. Som afgjord demokrat vände F. 1868 tillbaka till Frankrike, der han, till följd af sitt uppträdande mot regeringen, dömdes till tre månaders fängelse. Under Paris' belägring (1870--71) var han en af det radikala partiets främste män samt deltog i upproren mot den provisoriska regeringen d. 31 Okt. 1870 och i slutet af Jan. 1871. Sedan kommunen proklamerats (Mars 1871), valdes F. till medlem af densamma och utnämndes till öfverste. Den 2 April fick han order att deltaga i utfallet mot Versailles och besatte bangården vid Malmaison, men blef plötsligen innesluten af en afdelning regeringstrupper och stupade i den strid, som då uppstod. Utom politiska flygskrifter offentliggjorde han det vetenskapliga arbetet Science de l'homme (1869). 1. F. B.
Fludd, Robert, engelsk läkare och filosof, f. 1574, d. 1637 i London, är ryktbar såsom en försvarare af Paracelsus' mystiska och fantastiska system. Han betraktade värme och köld såsom naturens grundkrafter; sjukdomarna ansåg han vara följder af synden och orsakade af en mängd demoner, hvilka han utförligt skildrade. I bönen och Guds nåd såg han de enda botemedlen. F:s förnämsta arbete är Philosophia mosaica, i hvilket han utgår från Moses såsom den förste och förnämste filosofen. F. B.
Flugbaggar, Cantharis, zool., ett slägte af såghorningarnas familj (Serricornia) och skalbaggarnas ordning (Coleoptera) bland insekterna. Det utmärker sig genom den långsträckta, något plattade kroppen, de mjuka och böjliga täckvingarna, frambröstet, hvilket saknar utsprång bakom höfterna, och de tämligen långa antennerna. Flugbaggarna lefva af andra insekter samt dessas larver och puppor. Larverna ligga om vintern under stenar eller i jorden, men framkomma, då töväder inträffar, och krypa stundom i stort antal omkring på snön; man har af denna anledning gifvit dem namnet "snömaskar". Flugbaggarna förekomma allmänt i skogar, på ängar o. s. v. Till Skandinaviens
Källa: Project Runeberg ·
